Solar and Heliospheric Observatory, SOHO, har nu i 30 år varit vår utsiktspunkt i L1 när det gäller att hålla oss uppdaterade om vår stjärnas beteende. Eftersom det är Solens aktivitet som är källan för norrskenet är SOHO något av en favorit för oss som gillar grönskimrande nätter.
Bilden nedan visar att ett något mindre koronamassutkast skedde ett halvt dygn senare. Det har troligtvis sitt ursprung i samma region på Solen eftersom det går i samma riktning. Bilden till höger visar solfläckar, aktiva regioner på Solen, och kan ge ledtrådar i vilken region koronamassutkastet skedde.
Ser man att ett koronamassutkast skett på Solen, och att det helt eller delvis är på väg mot Jorden finns det grafiska analyser som ger goda prognoser för eventuellt kommande norrsken. En sådan levereras av Space Weather Forecast Office; WSA Enlil.
Enligt beräkningarna utsätts Jorden för en tätare solvind kring 8:e och 9:e januari 2026 vilket kan ge goda förutsättningar för norrsken natten däremellan.
Bilden till vänster ovan ger en prognos över plasmamolnens färd tidigt 8.1. De cirkelformade bilderna visar situationen från en teoretisk utsiktspunkt i nordliga normalens riktning i förhållande till solsystemets plan, så att säga ”uppifrån”. ”Tårtbitarna” visar situationen sett längs solsystemets plan.
Ett knappt dygn senare, bilden till höger, beräknas plasmamolnen smälta samman och nudda Jorden. Prognosen visar att molnen passerar strax ”bakom” och ”under” Jorden vilket vi också kunde se i bilderna från SOHO här överst på sidan.
För att det ska uppstå ett skimrande norrsken natten mot den 9:e januari krävs också att magnetfältet ligger rätt. Det vet vi dock först när pasmamolnen passerar andra observatorier i L1. ACE och DSOVR ger oss sgs ständigt uppdaterad data om solvinden och magnetfältets polaritet måste mätas ”på plats”. M.a.o. kan vi några dagar på förhand se förutsättningarna för norrsken, men eftersom magnetfältets polaritet är avgörande får vi vänta tills plasmamolnen passerar L1. Det ger oss kring en timme tid att klä på oss och gå ut.
Space Weather Prediction Center ger bra information om aktuellt rymdväder. Så gör också FMI.
Jag arbetar för ESERO Finland som ”education officer” samt för skolresurs.fi som resursperson.
Inom rymdfysiken och astronomin stöter man ofta på frågan ”Varför?”. När fysiker frågar så menar de vanligtvis ”Hur?” och den frågan är god att peta i. Att dryfta stora frågor ger nyfikenheten näring, vilket i sin tur är en av nyckelingredienserna i många framgångsberättelser.
Jag har tidigare jobbat som lärare i bl.a. matematik, fysik och vetenskapliga tillvalsämnen i åk 7-9.
edugalaxen.com 