En månförmörkelse är en speciell händelse. Den sker på Månen, så alla som ser den ser samma sak samtidigt. Är det inte på så sätt rätt underbart att en stor del av de människor som finns på den sidan av Jorden som är vänd mot Månen, Jordens nattsida, för ett litet ögonblick i tiden ser åt samma håll, tillsammans.
En månförmörkelse uppstår när Solen, Jorden och Månen ligger i linje med varandra. I den ordningen. Den ”strut av skugga” som Jorden ger upphov till kommer under en total månförmörkelse att för en liten stund helt täcka Månen.
I skissen ovan är det våra amerikanska vänner som kan se månförmörkelsen. 7-8 september 2025 är det vår tur i Norden se en mönförmörkelse. De inledande faserna av förmörkelsen sker tidigt på kvällen den 7:e när Månen ännu inte har kommit upp över ”den Nordiska horisonten”.
Tiderna ovan är UTC. Lägg till två timmar för CET och tre timmar för EET. M.a.o. kommer man att 19:30 från Sverige och 20:30 från Finland kunna se den fullständiga förmörkelsen inledas. Förutsatt att molnen håller sig borta från himlen i sydost. Det kan också vara vanskligt att få syn på Månen eftersom det då ännu inte är mörkt.
Däremot infaller den mest intressanta fasen för oss i Norden när den totala förmörkelsen upphör 20:53 CET. Då är det redan hyfsat mörkt och man kan se Månen återfå sin silvriga glans.
Varför är då Månen röd när den befinner sig i Jordens skugga? På Jorden blir det ju hyfsat mörkt under en total solförmörkelse.
Månen har ingen atmosfär. Det gör att man kan se en skarp kant av Månen dra fram över Solen under en solförmörkelse. Jorden har dock ett tunnt lager gas omkring sig, vår atmosfär. Det är det röda ljus vi kan se när Solen ligger precis under horisonten som ger Månen sitt röda sken under en månförmörkelse. Vore du på Månen under en månförmörkelse kunde du se Jordens samtliga soluppgångar och solnedgångar just under den tid Jorden ligger i vägen för solljuset.
En rätt mysig tanke det med.
Vill du veta exakt när nåt som exv den kommande månförmörkelsen kan ses, och ser ut, från det ställe på vilket du befinner dig rekommenderar jag timeanddate. De utlovar oftast också livesändningar som åtminstone hjälper lite ifall molnen ställer till det.
Läs också gärna Andrev Waldens tankar i Hur stor är natten? Där finns en hel den att grubbla över.
Jag arbetar för ESERO Finland som ”education officer” samt för skolresurs.fi som resursperson.
Inom rymdfysiken och astronomin stöter man ofta på frågan ”Varför?”. När fysiker frågar så menar de vanligtvis ”Hur?” och den frågan är god att peta i. Att dryfta stora frågor ger nyfikenheten näring, vilket i sin tur är en av nyckelingredienserna i många framgångsberättelser.
Jag har tidigare jobbat som lärare i bl.a. matematik, fysik och vetenskapliga tillvalsämnen i åk 7-9.
edugalaxen.com 