Redan i inledningen av år 2020 kunde Space-X stoltsera med att inneha den största enskilda flottan operativa satelliter. Den femte mars 2025 var långt över hälften av de aktiva satelliterna i omloppsbana kring Jorden deras, drygt 7000 av nära 12000.
När Starlink-satelliterna började placeras ut debatterades för- och nackdelar. Nackdelar som främst lyftes i dagen var att det blir svårare att upptäcka ljussvaga objekt när allt fler satelliter drar repor i bilder tagna med teleskop på Jorden, och att allt som förs ut i omloppsbana ökar kolissionsrisken. Samtidigt ansågs fördelarna med möjligheter att koppla upp sig till ett rymdbaserat datanätverk i princip ”varifrån som helst” väga tungt. En naturkatastrof eller en terrorattack kan snabbt slå ut andra kommunikations- och datanätverk då när de de som mest skulle behövas.
Niklas Fagerström på svenska YLE petade i detta hösten 2020. I artikeln han sedan skrev var astronomen Mikko Tuomi och jag helt överens om att förhålla oss tveksamma åtminstone till det faktum att ett enskilt, kommersiellt, bolag skulle förfoga över mer än varannan satellit. Jag antar att om vi hade suttit i samma rum under intervjun hade jag än mer delat hans oro också i övrigt. Det gör jag nu.

Två dagar efter Ryssland inledde sitt fullskaliga anfallskrig mot Ukraina anhöll man från Ukrainskt håll om att få tillgång till Starlink för att få igång kommunikationerna igen efter att de egna nätverken inte längre fungerade så som de skulle. SpaceX stod initialt för det som krävdes. Från juni 2023 tog Amerikanska försvarsdepartementet över administrationen genom ett kontrakt med SpaceX. Sedan december 2023 har Polen haft det största ansvaret för att förse Ukraina med Starlink-terminaler.
Nu, efter presidentskiftet i USA, meddelas därifrån att ett avtal, fördelaktigt nog att godkännas av den nya administrationen, om mineraler inom Ukrainas gränser bör upprättas. Detta för att kompensera för de ekonomiska bidrag som den tidigare administrationen i Washington bistod Ukraina med. Om ett sådant avtal inte nås hotar ”USA” frånta Ukraina möjligheten att använda sig av Starlink. Att Starlink skulle stänga sina terminaler i Ukraina tillbakavisas dock av Elon Musk den nionde februari 2025.
En enskild människas syn på omvärlden kan förändras rätt snabbt. Företagare med ekonomiska muskler större än de flesta demokratiers kan medföra stora och snabba förändringar för väldigt många.
Det finns fördelar med en inbyggd fartbegränsning i beslut som fattas i demokratisk ordning. Många personer är delaktiga i diskussionerna vilket, förhoppningsvis, ger ett brett underlag för kommande beslut. Under tiden från det att ett förslag läggs fram till dess att beslut kan fattas och protokollföras hinner också tanken mogna.
Beslut ska inte fattas under påverkan av droger. Inte heller i ett stadium av fartblindhet.
P.S.
1968 var ett bekymmersamt år. I december det året stod tre astronauter beredda att, å NASA’s, USA’s och hela västvärldens vägnar, för första gången runda en annan himlakropp. NASA hade då, sedan de fick uppdraget de fick i famnen 25.2.1961, brukat alla de medel de behövde för att fullfölja uppdraget. Ett uppdrag som också hjälpte till att ena en sargad nation.
Många stora rymduppdrag har enat besättningen på rymdskeppet Jorden. Inte minst samarbetets flaggskepp ISS, den internationella rymdstationen.
Låt oss fascineras av det vi kan lära oss. Må vår kunskap ägnas till att utveckla vår tillvaro – inte en tillvaro där vi finner stolthet och framgång bero blott på ekonomiska tillgångar och frihet att låta bli, utan på frihet att utvecklas tillsammans mot en hållbar fred och en hållbar framtid.
D.S.
Jag arbetar för ESERO Finland som ”education officer” samt för skolresurs.fi som resursperson.
Inom rymdfysiken och astronomin stöter man ofta på frågan ”Varför?”. När fysiker frågar så menar de vanligtvis ”Hur?” och den frågan är god att peta i. Att dryfta stora frågor ger nyfikenheten näring, vilket i sin tur är en av nyckelingredienserna i många framgångsberättelser.
Jag har tidigare jobbat som lärare i bl.a. matematik, fysik och vetenskapliga tillvalsämnen i åk 7-9.

1 kommentar