Aerosoler, smog och ”dåligt väder”

Dåligt väder finns! Det är sådant som gör att man tärs inifrån. Sådant som det inte går att skydda sig mot med kläder. Väder som trycker in luftföroreningar i dina lungor. Väder, i vilket någon form av filter för den luft man andas in borde införlivas i ekiperingen.

Jorden, fotograferad från NASA’s satellite DSCOVR den 9:e februari 2025. Lägg märke till töcknet som täcker norra Indien och Bangladesh. Nord- nordost om Himalaya är luften betydligt klarare.

Den Indiska subkontinenten håller hyttplats för mer än var femte medresenär på rymdskeppet Jorden. Den här tiden på året är de särskilt utsatta för de partiklar vars källa är intensiv trafik med en fordonspark som lämnar en hel del att önska, kraftverk med tvivelaktig utsläppsrening och bränder till skogs- och jordbrukets fromma. Klimatet, som utan mänskliga utsläpp kunde vara gynnsamt, samlar nu och föser skadliga partiklar över norra Indien, mot Bangladesch och sen slutligen ut över Indiska Oceanen.

Bilden är uppbyggd av data från ESA’s satellit Sentinel 5P. Satellitens uppdrag är att kartlägga Jordens atmosfär. Kontinuerligt. Också denna bild är tagen 9.2.2025. Med hjälp av Copernicus Browser kan du behändigt följa läget och kontrollera nivån på de gaser i atmosfären du finner intressanta. Tacka Copernicus-projektet för det.

I bilden ovan syns Indiens näst mest industrialiserade område, Gujarat, lysa ”klart och tydligt”. Vi ser också att bilderna stämmer väl överrens – Aerosolerna tar sig inte över Himalaya.  Vädret vid denna tid på året, som i sin tur beror på, och i det långa loppet definierar, klimatet,  är inte gynnsamt för lungorna i de som uppehåller sig i området ovan. Forskare vid Stockholms universitet berättar mera.

Denna bild visar väderfenomen över västra Stilla Havet 9.2.2025. Den relaterar i någon till texten i övrigt, men det hände sig då och då mellan januari 2017 och 2021 att bildflödet från DSCOVR inte var kontinuerligt tillgängligt för allmänheten, så ta gärna en rundtur på DSCOVR’s episca sida nu.

Jag arbetar för ESERO Finland som ”education officer” samt för skolresurs.fi som resursperson.

Inom rymdfysiken och astronomin stöter man ofta på frågan ”Varför?”. När fysiker frågar så menar de vanligtvis ”Hur?” och den frågan är god att peta i. Att dryfta stora frågor ger nyfikenheten näring, vilket i sin tur är en av nyckelingredienserna i många framgångsberättelser.

Jag har tidigare jobbat som lärare i bl.a. matematik, fysik och vetenskapliga tillvalsämnen i åk 7-9.

Lämna en kommentar