Sommar, värme, alger och blomningar

Vinterns kyla 2024 höll i sig rätt länge, men när kylans grepp sedan släppte gick det med besked. SMHI rapporterar att den omväxlande våren var kallare än normalt i början av april men långt över det normala senare delen av maj. De rapporterar också om en rekordtidig sommar.

Meterologiska institutet i Filnand, FMI, rapporterar att mars månad 2024 var ovanligt kall i Helsingfors medan maj månad, däremot, var betydligt varmare än normalt.

Algsituationen i Finska viken 27:e juni 2024. Bilden är skapad med Sentinel Hub EO Browser och bygger på data från ESA’s Copernicus’ satellit Sentinel-2 band 4,3,2 vilket betyder naturliga färger. För att algerna ska synas kan man justera inställningarna till t.ex. Gain:4,0 och Gamma:1,5. Denna länk för dig til en sådan, större översikt av Finska viken 27.6.2024.

Varmt och soligt väder ger algerna de förutsättningar de behöver för att ”blomma ut”. I slutet av juni kunde vi se algblomningar i sgs hela Östersjöns huvudbassäng och i Finska viken. Väster om Ösel, i norra delen av Östersjöns centralbassäng, mättes yttemperaturen till 20°C 27.6.2024. 

Regn och starka vindar, som drog in över Norden dagarna efter 27:e juni sänkte effektivt yttemperaturen. SMHI listar på sin webbsida ett stort antal bojar i svenska, danska och finska farvatten. Där finns bland annat uppgifter som visar en temperatur på 16,7°C den första juli vid ”Northern baltic” där temperaturen nådde 20°C när bilden ovan togs.

Bilden visar Åland och Skärgårdshavet 26:e juni 2024. Inställningarna är de samma som i den övre bilden. Denna länk tar dig till en större översikt – från Stockholm till Skärngårdshavet. Inställningarna är ”naturliga färger”, Gain 4,0 och Gamma 1,5-

Hur algsituationen under fortsättningen av sommaren utvecklas får vi helt enkelt följa med och se. SMHI uppdaterar ofta sina observationer. över algläget i och kring Östersjön och kring svenska Västkusten. 


Jag arbetar för ESERO Finland som ”education officer” samt för skolresurs.fi som resursperson.

Inom rymdfysiken och astronomin stöter man ofta på frågan ”Varför?”. När fysiker frågar så menar de vanligtvis ”Hur?” och den frågan är god att peta i. Att dryfta stora frågor ger nyfikenheten näring, vilket i sin tur är en av nyckelingredienserna i många framgångsberättelser.

Jag har tidigare jobbat som lärare i bl.a. matematik, fysik och vetenskapliga tillvalsämnen i åk 7-9.

Lämna en kommentar