Tur att nyheter går att utvärdera.

Stellarium ger svar om vad vi kan se när vi tittar ut från vårt klot. I skärmdumen, från just Stellarium, visas utsikten den 3:e juni 2024 så som den skulle ha sett ut från mitt arbetsrum – ifall inte atmosfären fanns. Den går nämnligen att välja bort i Stellarium.

Bilden nedan spreds i sociala medier inför den fantastiska möjligheten att se sex planeter på rad.

Jämför ni bilden om ”Planetary alignment…” med Stellariums skärmdump överst framgår det tydligt att även Venus vore synlig åt samma håll, lite till vänster om Jupiter. Problemet är bara att där också finns Solen, och då är det omöjligt att se någon annan ljuskälla i den riktningen.

Allra bästa vyn av planeterna så som de nu står, från Jorden sett, skulle vi nu ha från södra halvklotet. Följande skärmdump visar vyn från nordligaste Madagaskar:

Saturnus, Mars och Månen skulle ha varit riktigt fina att se på, innan gryningen, med blotta ögat. Neptunus, som också här är markerad, är aldrig lätt att se med blotta ögat. Inte ens den mörkaste natt. Merkurius är hyfsat lätt att få syn på med blotta ögat de gånger den, från vårt håll sett, befinner sig nära 90 grader ut från Solen. Jupiter och Venus hör till de ljusstarkaste planeterna på natthimlen, men de är ju nu i nästan samma riktning som Solen så nån natthimmel är det inte till att prata om.

Visst vore det fint att få se sju planeter på rad och ytan på den åttonde i förgrunden. Sånt är möjligt. Men till sakens natur hör att ett sådant tillfälle alltid sker nära gryningen eller skymningen. Tänk ”Merkurius”, och tänk Neptunus så inser man att det inte sker varje år.

Solsystemet ut t.o.m. Uranus. Neptunus skulle ha krävt en bild mer än 50% bredare, så det fick bli så här.

Gör gärna en skiss av solsystemet och placera ut planeterna så som de stod tredje juni 2024. Med endast en skärmdump eller 2D-bild finns det fyra möjligheter.


Jan är lärare i matematik, fysik och vetenskapliga tillvalsämnen på Sursik skola i Pedersöre, Finland, ESERO Finland education officer samt resursperson på skolresurs.fi. Inom rymdfysiken och astronomin stöter man ofta på frågan ”Varför?”. När fysiker frågar så menar de vanligtvis ”Hur?” och den frågan är god att peta i. Att dryfta stora frågor ger nyfikenheten näring, vilket i sin tur är en av nyckelingredienserna i många framgångsberättelser.

Lämna en kommentar