En rejäl stormsekvens från Solen

Solvindens källa är aktiv. Ju mer solfläckar vi ser, desto mer loopar av magnetfält banar sin väg genom Solens fotosfär och sänker temperaturen där genombrottet sker. Därav det mörka i bildserien nedan. Troligen är toppen av denna solfläckscykel ännu inte nådd, så norrskensvännerna har nog att se fram emot nästa mörkersäsong ännu. Men innan dess följer vi med det som sker just nu.

Norrsken i söder fotograferat av Ove Lillas vid Brännskatan i Nykarleby, Österbotten, kring 01:30 den 11:e maj 2024

Bilden nedan visar Solen den 28:e april till 10:e maj 2024. Under den tiden hinner Solen rotera nära ett halvt varv kring sin egen axel. Om ett par veckor kan vi se om det aktiva området (3664) som här försvinner i sydväst, ”nere till höger” uppenbarar sig från öster igen. Framtiden får utvisa vad det i så fall för med sig.

Men visst brummar solvindsmotorn på för fullt fortfarande när detta skrivs, 240511 kl 20:04 CET. Det syns väldigt tydligt i bidraget från satelliten SOHO nedan:

Här finns de tydliga tecknen på att ett koronamassutkast, CME, är på väg mot oss; Det ser ut som ett cirkulärt utkast åt alla håll. Störningarna i slutet relateras till ett X-klass-utbrott tidigt 11.5. Noteras bör att region 3664 har stått för två X-klass-facklor på mindre än tolv timmar, vilket är mycket anmärkningsvärt.

De solstormar som nu radat upp sig ligger på en nivå som inte setts sedan 2005. Under söndagen 11.5, nåddes igen den högsta nivån G5, vilket är en extrem nivå. Det har rapporterats avvikelser från det normala bland annat i stora elsystem och kraftverk, i radiotrafik och i GNNS-system. Solstormar av denna kaliber kan ställa till det för modern teknik. Satelliter är väldigt utsatta.

Solen, fotograferad i extremt ultraviolett, 171 Ångström. De solstormar vi nu upplever försvinner inte innan regionen från vilken de utgår försvinner ur vårt synfält. Men – En blick på solens östra sida (den till vänster), den ”kommande sidan” visar att det är nya aktiva regioner på intågande.

Läser du detta på söndag 11.5.2024 rekommenderar jag dig att ta en titt när det är som mörkast kommande natt. Troligtvis är det skådespel över våra huvuden. 

Tack, Ove Lillas, för bilderna.


Jan är lärare i matematik, fysik och vetenskapliga tillvalsämnen på Sursik skola i Pedersöre, Finland, ESERO Finland education officer samt resursperson på skolresurs.fi. Inom rymdfysiken och astronomin stöter man ofta på frågan ”Varför?”. När fysiker frågar så menar de vanligtvis ”Hur?” och den frågan är god att peta i. Att dryfta stora frågor ger nyfikenheten näring, vilket i sin tur är en av nyckelingredienserna i många framgångsberättelser.

1 kommentar

Lämna en kommentar