Ratioteleskopet, i sin ursprungliga form, stod klart i november 1963. Efter det har det uppgraderats vid flera tillfällen. Reflektorn har en diameter på 305 m och har varit beklädd med aluminiumplattor 1m x 2m i storlek. Det genialiska i konstruktionen finns dock ovanför reflektorn. Genom ett sinnrikt system av kablar och torn kunde man flytta sekundärreflektor och mottagare och på så sätt rikta teleskop och radarsignaler.
Designen gjorde att teleskopet kunde användas inom radioastronomi, radarastronomi och atmosfärisk forskning. Teleskopet har också använts i sökande efter utomjordiskt liv. Stjärnstatus fick teleskopet i och med dess ”insats” i Bond-filmen Golden Eye.
2017 skadades teleskopet ordentligt i samband med höstens stormar. Karibien är i övrigt en bra placeringsort för dylika reflektorer – om man kunde dirigera in stormarna som drar in efter sommaren. 10:e augusti brast nästa kabel och drog en 30m lång repa i reflektorn. Efter det började kablarna småningom brista i allt snabbare takt. Reparationsarbeten som skulle inledas i november 2020 blev aldrig av. Den 1:a december 2021 kollapsade Arecibo-teleskopet. Det gyllene ögat såg då icke mer.
December är en mörk tid i Norden. Å andra sidan är det en tid när vi under större delen av dygnet kan se ut från vårt rymdskepp, Jorden, så länge vi håller oss borta från ”hyttventiler” och andra störande ljuskällor.
Läs mer om Arecibo-observatoriet här.
Jag arbetar för ESERO Finland som ”education officer” samt för skolresurs.fi som resursperson.
Inom rymdfysiken och astronomin stöter man ofta på frågan ”Varför?”. När fysiker frågar så menar de vanligtvis ”Hur?” och den frågan är god att peta i. Att dryfta stora frågor ger nyfikenheten näring, vilket i sin tur är en av nyckelingredienserna i många framgångsberättelser.
Jag har tidigare jobbat som lärare i bl.a. matematik, fysik och vetenskapliga tillvalsämnen i åk 7-9.
edugalaxen.com 