Hej, mitt vinterland

JanHolmgard, ,

Hösten 2023 har bjudit på kyligt väder.

Huruvida det påståendet är sant eller inte beror helt på var på planeten man befinner sig. Sant är det definitivt ifall man befinner sig vid den Österbottniska kusten, på sisådär 63°N och 22°E. 

Det finns minor på minnenas stig. I synnerhet när man pratar om hur vädret var förr. Här kommer Copernicus’ Sentinel Hub EO-browser till stor hjälp. Ändå måste man påminna sig om att ESA inte planterade sina Sentinel-satelliter i omloppsbana för så väldigt länge sen. 

Söderfjärden utanför Vasa 30.10.2023. Bilden är, liksom de andra bilderna här, uppbyggda av band 8, 4 och 3. M.a.o. Det vi ser som rött i bilden är nära infrarött i verkligheten. Det är inget vi ser med våra ögon, men det är de våglängder som växterna reflekterar rubbet av när fotosyntesen går för fullt. Band 4 och 3 är då det vi ser som rött respektive grönt. Det tegelröda i bilderna kommer till största delen från barrträd. Ju rödare – desto mer fotosyntes in action.

Av naturliga orsaker är det svårt att hitta bra satellitbilder över områden i norr kring midvintersolstånd. Just då, kring decembersolståndet, stryker solljuset området med stor försiktighet. Mina elever ser Solen 3° över horisonten de sista dagarna innan jullovet. Det är annars inte det blåa lagret som ”ligger snett” i bilden nedan (27.11). Det är skuggor. Notera också rökslingan från norr om Söderfjärden. Två indikationer på att solljuset blott smeker landskapet.

Söderfjärden 16.11.2023
Söderfjärden 27.11.2023

Vintern 2022-2023 kom i två omgångar. I bildserien nedan syns det att snön var borta i början av februari. Oron för att den vårens CanSat-tävlingar skulle avgöras i lervälling var påtaglig.  Lervällingen skulle vi nog klara, men vi är måna över att inte på nåt sätt göra nåt som inverkar negativt på jordbruket i området.

Bilderna tagna med Sentinel 2A, band 8, 4 och 3. Ju intensivare röd färg det finns i bilden, desto större fotosyntetisk aktivitet.

Bilderna till sekvensen ovan är inte tagna med ”jämna mellanrum”. Ofta får man helt enkelt ta de bilder som inte är molnbeskurna. Notera, hur som helst, vårens kavata intåg på scenen under senare halvan av april.

”En varmare värld betyder inte nödvändigtvis ett varmare Vasa. Eller Vanda. Eller var du än bor. Inte hela tiden, åtminstone.” Så uttryckte sig Marcus Rosenlund i ett avsnitt av Kvanthopp.

Hur den här vintern fortsätter får vi småningom veta. Långtidsprognoser är vanskliga när det gäller väder. Men det väder vi får tycks allt mer bita sig fast. Det enda säkra är att – efteråt – då vet vi mera.

Nedan syns området kring Söderfjärden i november åren 2017-2022.

Jag arbetar för ESERO Finland som ”education officer” samt för skolresurs.fi som resursperson.

Inom rymdfysiken och astronomin stöter man ofta på frågan ”Varför?”. När fysiker frågar så menar de vanligtvis ”Hur?” och den frågan är god att peta i. Att dryfta stora frågor ger nyfikenheten näring, vilket i sin tur är en av nyckelingredienserna i många framgångsberättelser.

Jag har tidigare jobbat som lärare i bl.a. matematik, fysik och vetenskapliga tillvalsämnen i åk 7-9.

Lämna en kommentar