https://edugalaxen.com/2026/04/01/artemis-ii-mot-och-runt-manen/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2026/04/artemis_ii_let_s_go_pillars.pngArtemis_II_let_s_go_pillars2026-04-01T07:35:34+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2026/03/26/march-26-29-cansat-competition-in-vaasa-finland/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2026/03/6059.jpg6059https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2026/03/5886.jpg5886https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2026/03/5401-5408.jpg5401-5408https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2026/03/4973-1.jpg4973https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2026/03/5240.jpg5240https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2026/03/5326.jpg5326https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2026/03/5572.jpg5572https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2026/03/55_44_45_46.jpg55_44_45_46https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2026/03/5641.jpg5641https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2026/03/5648.jpg56482026-03-30T14:54:16+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2026/02/12/skadades-soho-av-solstormen-18-1-2026/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2026/02/20260210_1730_c3_512.jpg20260210_1730_c3_512https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2026/02/20260210_1706_c3_512.jpg20260210_1706_c3_512https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2026/02/20260204_1730_c3_512.jpg20260204_1730_c3_512https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2026/02/20260204_1742_c3_512.jpg20260204_1742_c3_512https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2026/01/20260119_2155_c3_1024_pil.jpg20260119_2155_c3_1024_pilhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2026/01/20260119_1913_c3_512.jpg20260119_1913_c3_512https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2026/01/20260119_1919_c2_512.jpg20260119_1919_c2_512https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2026/01/20260119_2133_c3_1024.jpg20260119_2133_c3_1024https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2026/01/20260119_2031_c3_1024.jpg20260119_2031_c3_1024https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2026/01/55051420622_830887adb1_k.jpg55051420622_830887adb1_k2026-02-12T07:38:18+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2026/02/10/faktakoll-planeter-i-prydlig-rad/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2026/02/260228_planeter_a_g.jpg260228_planeter_A_Ghttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2026/02/alla_i_en_bild.jpgAlla_i_en_bildhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2026/02/img_20260210_082326.jpgOplus_16908288Oplus_169082882026-02-10T07:03:29+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2026/02/05/uppskjutningen-av-artemis-ii-uppskjuten/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2026/02/artemis_launch-dates.jpgArtemis_Launch-dateshttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2026/02/artemis_ii_step-by-step_sv.jpgArtemis_II_step-by-step_svhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2026/02/artemisii_kennedyspacecenter.jpgArtemisII_KennedySpaceCenter2026-02-05T18:44:28+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2026/01/22/ett-bibliotekskort-till-sohos-solbibliotek/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2026/01/20260121_0120_eit304_1024.jpg20260121_0120_eit304_1024https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2026/01/latest_1024_0304.jpglatest_1024_0304https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2026/01/soho_movietheatrec3.jpgSOHO_MovieTheatreC3https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2026/01/soho_movietheatre.jpgSOHO_MovieTheatrehttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2026/01/soho_dataarchive-2.jpgSOHO_DataArchivehttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2026/01/soho_dataarchive-1.jpgSOHO_DataArchivehttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2026/01/soho_dataarchive.jpgSOHO_DataArchivehttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2026/01/20260118_collage.jpg20260118_collagehttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2026/01/20260118_1918_c3_1024.jpg20260118_1918_c3_1024https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2026/01/20260118_2018_c3_1024.jpg20260118_2018_c3_10242026-01-22T06:55:36+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2024/05/27/the-solar-and-heliospheric-observatory-soho/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/05/2cometsstill.jpg2cometsstillhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/05/lascoc3_21-22_maj_2024.giflascoc3_21-22_maj_2024https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/05/20240511_1242_c3_1024.jpg20240511_1242_c3_1024https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/05/20240511_0848_c2_1024.jpg20240511_0848_c2_1024https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/05/20240511_1054_c3_1024.jpg20240511_1054_c3_10242026-01-21T16:04:45+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2026/01/07/rymdvader-och-sannolikhet-for-norrsken/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2026/01/wsa_enlil_20260107_early.jpgWSA_ENLIL_20260107_earlyhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2026/01/wsa_enlil_20260107_later.jpgWSA_ENLIL_20260107_laterhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2026/01/wsa_enlil_20260107_latest.jpgWSA_ENLIL_20260107_latesthttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2026/01/wsa_enlil_20260107.jpgWSA_ENLIL_20260107https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2026/01/mdi_sunspots_1024.jpgmdi_sunspots_1024https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2026/01/20260106_0354_c3_1024.jpg20260106_0354_c3_1024https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2026/01/20260105_1542_c3_1024.jpg20260105_1542_c3_10242026-01-17T09:38:14+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2025/12/28/larare-pa-fortbildning/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/12/52931845160_a4ed193278_k.jpg52931845160_a4ed193278_khttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/12/revontulikurssi2025_5.jpgRevontulikurssi2025_5https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/12/revontulikurssi2025_4.jpgRevontulikurssi2025_4https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/12/revontulikurssi2025_3.jpgRevontulikurssi2025_3https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/12/revontulikurssi2025_1.jpgRevontulikurssi2025_1https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/12/revontulikurssi2025_2.jpgRevontulikurssi2025_22025-12-29T15:29:51+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2025/12/23/ett-krig-kan-plotsligt-drabba-oss-alla/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/12/the_impact_of_space_debris_esa23225012.jpgThe_impact_of_space_debris_ESA232250122025-12-23T10:42:05+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2025/11/12/darfor-cansat/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/11/collage_cansat_personer.jpgcollage_CanSat_personerhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/11/casper-liavag.jpgCasper Liavåghttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/11/1759689969468.png1759689969468https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/11/img_20251102.jpgIMG_20251102https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/09/henrikstubb-1.jpegHenrikStubb2025-11-17T14:47:45+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2025/09/06/manformorkelse-7e-september-2025/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/09/maanfoermoerkelse_fraam_maanen-1.jpgMaanfoermoerkelse_fraam_Maanenhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/09/maanfoermoerkelse_fraam_maanen.jpgMaanfoermoerkelse_fraam_Maanenhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/09/maanfoermoerkelse.jpgmaanfoermoerkelsehttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/09/bloodmoon_l.jpgBloodMoon_L2025-09-07T20:10:48+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2025/08/17/brandasong/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/08/sentinel-2_l2a-411331777546321-timelapse.gifSentinel-2_L2A-411331777546321-timelapsehttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/08/jaemfoerelse_aabo_portugisbrand.jpgJaemfoerelse_Aabo_PortugisBrandhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/08/2025-08-16_sentinel-2_l2a_false_color_urban_norraportugal.jpg2025-08-16_Sentinel-2_L2A_False_color_(urban)_NorraPortugalhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/08/2025-08-16_sentinel-2_l2a_true_color_norraportugal.jpg2025-08-16_Sentinel-2_L2A_True_color_NorraPortugal2025-08-18T07:00:52+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2025/05/04/varfor-cansat%c2%b9/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/05/diagram.jpgDiagramhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/04/52785522339_a1a220ad76_k.jpg52785522339_a1a220ad76_k2025-05-04T07:31:07+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2025/03/28/cansat-competition-2025-in-vasa-finland/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/03/2677.jpg2677https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/03/3360.jpg3360https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/03/3383.jpg3383https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/03/3374.jpg3374https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/03/3376.jpg3376https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/03/3316.jpg3316https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/03/3175.jpg3175https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/03/3281.jpg3281https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/03/3206.jpg3206https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/03/3261.jpg32612025-03-30T17:13:12+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2025/03/26/partiell-solformorkelse-lordag-29e-mars-2025/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/03/2970.jpg29702025-03-30T04:00:57+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2019/03/17/vara-satelliter-kring-jorden/2025-03-17T19:38:16+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2016/06/25/vara-arstider-fran-dscovr/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/06/20160611_1149.jpg20160611_1149Bilden är tagen från DSCOVR 2016-06-11 klockan 11:49 UT. Klicka på bilden och du kommer till DSCOVR's sida och 2017-06-19https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/06/20160316_1110.jpg20160316_11102016-03-16 11:10 UThttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/06/20151220_1101.jpg20151220_11012015-12-20 klockan 11:01https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/06/640px-north_season.jpg640px-North_seasonÅrstiderna - förklarade i skiss.2025-03-15T17:48:37+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2025/03/09/tiden-tar-och-tiden-lar/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/03/ua_support_forces_starlink_01.jpgUA_Support_Forces_Starlink_012025-03-10T11:10:33+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2025/03/01/i-omloppsbana-kring-manen-vs-jorden/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/02/orbital_speed_period.jpgOrbital_Speed_Period2025-03-01T07:00:03+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2025/02/12/aerosoler-smog-och-daligt-vader/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/02/epic_1b_20250209010436.pngepic_1b_20250209010436https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/02/2025-02-09-00_00_2025-02-09-23_59_sentinel-5p_aer_ai_aer_ai_340_and_380.jpg2025-02-09-00_00_2025-02-09-23_59_Sentinel-5P_AER_AI_AER_AI_340_and_380https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/02/epic_1b_20250209081645.pngepic_1b_202502090816452025-02-13T08:14:39+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2019/03/17/ar-du-hemma-i-vart-solsystem/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2020/11/maanen_saturnus_jupiter_s.jpgMaanen_Saturnus_Jupiter_Shttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2020/11/saturn_alexanderii_jupiter_ll.jpgSaturn_AlexanderII_Jupiter_Llhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/03/solsystemet.jpgSolsystemethttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/03/eratosthenes.jpgEratosthenes2025-02-07T18:33:39+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2019/03/17/vi-och-vart-universum/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/03/first_color_animated_images_show_pluto_and_its_moon_charon.gifFirst_Color_Animated_Images_show_Pluto_and_its_Moon_Charon2025-02-07T18:31:55+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2025/02/04/astronomikurs-for-larare/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/02/250204_interferrometri.jpg250204_interferrometrihttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/02/250204_tuorlagalleri.jpg250204_TuorlaGallerihttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/02/2198_barycenter.jpg2198_Barycenterhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/02/250204_torni.jpg250204_tornihttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/02/250204_telescope.jpg250204_Telescopehttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/02/250204_herschel_2.jpg250204_Herschel_2https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/02/250204_ovi.jpg250204_Ovihttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/02/250204_promo.jpg250204_promo2025-02-04T18:40:47+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2017/05/27/tidvattenkraft/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/05/jupiter_io_europa_ganymede.jpgJupiter_Io_Europa_GanymedeBild: NASA/JPL-Caltech/SwRI/MSSShttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/05/trappist_1_planeter.jpgArtist’s impression of the TRAPPIST-1 systemThis artist’s impression displays TRAPPIST-1 and its planets reflected in a surface. The potential for water on each of the worlds is also represented by the frost, water pools, and steam surrounding the scene. The image appears on the 22 February 2017 Nature cover.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/05/interstellartidalforce.jpgInterstellarTidalForcehttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/05/tidalmaanenjorden2.jpgTidalMaanenJorden2https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/05/tidalmaanenjorden1.jpgTidalMaanenJorden1https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/05/tidalmaanenjorden.jpgTidalMaanenJordenhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/05/interstellar.jpgInterstellarÄr tidvattenkraften på Trappist-1d något som skulle få filmen att blekna?https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/05/tudaljordent1c_t1d1.jpgTudalJordenT1c_T1dhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/05/tudaljordent1b_t1d1.jpgTudalJordenT1b_T1dhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/05/tudaljordent1_t1c1.jpgTudalJordenT1_T1c2025-02-01T08:01:41+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2025/01/21/sex-1-planeter-i-blickfanget/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/01/250126_2152.jpg250126_2152https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/01/250126_2152txt.jpg250126_2152txthttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/01/250126_2142.jpg250126_2142https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/01/250126_2142txt.jpg250126_2142txthttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/01/venus_saturnus_maanen_250131.jpgVenus_Saturnus_Maanen_250131https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/01/planeter_paa_rad_2048.jpgPlaneter_paa_rad_2048https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/01/planeter_paa_aftonhimlen.jpgPlaneter_paa_aftonhimlen2025-01-30T11:49:13+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2025/01/12/c-2024-g3-atlas-rundar-solen/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/01/250112-15_c2024g3atlas.gif250112-15_C2024G3ATLAShttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/01/vanbuitenen.jpgvanbuitenenhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/01/soho_lascoc3_2025_01_11-14.gifSOHO_LascoC3_2025_01_11-14https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/01/soho_lascoc3_2025_01_11-13.gifSOHO_LascoC3_2025_01_11-13https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/01/c_2024g3atlas.jpgC_2024G3ATLAS2025-01-15T18:17:45+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2025/01/04/manen-skymmer-saturnus-4-1-2025/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/01/250104_maanensaturn.jpg250104_MaanenSaturnhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/01/250104.jpg2501042025-01-04T19:32:25+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2025/01/02/2025-fick-en-fargsprakande-inledning/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/01/1963webb-1.jpg1963Webbhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/01/1963webb.jpg1963Webbhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/01/data.jpgDatahttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/01/1965webb.jpg1965Webbhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/01/1972webb-5.jpg1972webbhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/01/1972webb-3.jpg1972webbhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2025/01/1961webb.jpg1961webb2025-01-02T18:10:12+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2024/10/31/norrskenskurs-med-esero-finland/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/10/1765.jpg1765https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/10/1784.jpg1784https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/10/1769.jpg1769https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/10/1592-1.jpg1592https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/10/1710-1.jpg1710https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/10/1611-1.jpg1611https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/10/1662-1.jpg1662https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/10/1629-1.jpg1629https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/10/1662.jpg1662https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/10/1592.jpg15922024-10-31T19:47:29+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2024/10/18/besok-fran-oorts-kometmoln/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/10/c2023_a3_1_s-1.jpgC2023_A3_1_shttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/10/c2024_a3_2bbs.jpgC2024_A3_2bbshttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/10/c2023_a3_esa_nasa_soho_lascoc3.gifC2023_A3_ESA_NASA_SOHO_LascoC3https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/10/c2023_a3_2b_s.jpgC2023_A3_2b_shttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/10/c2023_a3_1_s.jpgC2023_A3_1_s2024-10-18T13:55:43+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2024/07/01/sommar-varme-alger-och-blomningar/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/07/2024-06-26_aaland_gain40_gamma15_sentinel-2_l2a_true_color_4096px.jpg2024-06-26_Aaland_Gain40_Gamma15_Sentinel-2_L2A_True_color_4096pxhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/07/2024-06-27_helsingfors-tallin_sentinel-2_l2a_true_color_gain_40_gamma_16_4096px.jpg2024-06-27_Helsingfors-Tallin_Sentinel-2_L2A_True_color_Gain_40_Gamma_16_4096px2024-07-01T11:12:41+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2024/06/04/tur-att-nyheter-gar-att-utvardera/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/06/solsystemet_vit_botten_uranus.jpgsolsystemet_vit_botten_uranushttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/06/image.pngimagehttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/06/skaermdump_240603_nordligastemadagaskar.jpgskaermdump_240603_nordligastemadagaskarhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/06/445002997_1183073416223323_4479641514035234750_n.jpg445002997_1183073416223323_4479641514035234750_nhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/06/skaermdump_240603.jpgskaermdump_2406032024-06-04T13:08:57+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2024/05/26/solvindens-kalla-genom-sdos-objektiv/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/05/2605_1024_0171.jpg2605_1024_0171https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/05/long_cor_hole193.jpglong_cor_hole193https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/05/max_cycle2.jpgmax_cycle2https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/05/double_eclipse2016.jpgdouble_eclipse2016https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/05/sdo_promo.jpgsdo_promo2024-05-26T18:08:01+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2024/05/11/en-rejal-stormsekvens-fran-solen/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/05/240511-7793-norrsken-korona.jpg240511-7793-norrsken-koronahttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/05/240511-7790-norrsken.jpg240511-7790-norrskenhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/05/0171_240511_0647.jpg0171_240511_0647https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/05/lasco_c3_240508-240511-1.giflasco_c3_240508-240511-1https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/05/lasco_c3_240508-240511.giflasco_c3_240508-240511https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/05/240511-7785-norrsken-brannskatan.jpg240511-7785-norrsken-brannskatanhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/05/intensity_240428-240511-1.gifintensity_240428-240511-1https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/05/intensity_240428-240511.gifintensity_240428-240511https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/05/20240508_021038_512_hmii.jpg20240508_021038_512_hmiihttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/05/20240429_025838_512_hmii.jpg20240429_025838_512_hmii2024-05-11T19:18:09+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2024/05/10/solstormar-pa-vag/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/05/wsa_enlil_240510.jpgwsa_enlil_240510https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/05/240508_1024_0304.jpg240508_1024_0304https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/05/240508_512_hmii.jpg240508_512_hmiihttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/05/240508_1024_0094.jpg240508_1024_0094https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/05/sunspotter_240510.jpgsunspotter_2405102024-05-10T10:04:26+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2024/05/03/copernicus-browser-lika-lattanvand-som-bra/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/05/2023-10-01-00_00_2023-10-01-23_59_sentinel-2_quarterly_mosaics_true_color_cloudless.jpg2023-10-01-00_00_2023-10-01-23_59_sentinel-2_quarterly_mosaics_true_color_cloudlesshttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/05/grindavik_240426_tc.jpggrindavik_240426_tchttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/05/grindavik_240426_fcurban.jpggrindavik_240426_fcurbanhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/05/grindavik_240426_tcuv.jpggrindavik_240426_tcuvhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/05/pantabangan2021-04-21_sentinel-2_l2a_false_color-1.jpgpantabangan2021-04-21_sentinel-2_l2a_false_color-1https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/05/pantabangan2023-04-22_sentinel-2_l2a_false_color-2.jpgpantabangan2023-04-22_sentinel-2_l2a_false_color-22024-05-03T12:14:20+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2024/04/10/cansat-2024-in-vasa-finland/2024-04-10T06:56:06+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2024/04/07/presentationsdag-pa-cansat-2024/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/04/cansat24_90.jpgcansat24_90https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/04/cansat24_87.jpgcansat24_87https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/04/cansat24_gruppfoto.jpgcansat24_gruppfotohttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/04/cansat24_82.jpgcansat24_82https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/04/cansat24_83.jpgcansat24_83https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/04/cansat24_84.jpgcansat24_84https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/04/cansat24_81.jpgcansat24_812024-04-07T18:19:20+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2024/04/06/cansat-2024-en-uppskjutningsdag-till/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/04/cansat24_79.jpgcansat24_79https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/04/cansat24_78a-1.jpgcansat24_78a-1https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/04/cansat24_73.jpgcansat24_73https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/04/cansat24_60.jpgcansat24_60https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/04/cansat24_78a.jpgcansat24_78ahttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/04/cansat24_68.jpgcansat24_68https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/04/cansat24_70.jpgcansat24_70https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/04/cansat24_71.jpgcansat24_71https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/04/cansat24_67.jpgcansat24_67https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/04/cansat24_69.jpgcansat24_692024-04-06T20:53:56+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2024/04/06/cansat-2024-launch-day/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/04/cansat24_38-1.jpgcansat24_38-1https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/04/cansat24_54.jpgcansat24_54https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/04/cansat24_53.jpgcansat24_53https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/04/cansat24_52.jpgcansat24_52https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/04/cansat24_42.jpgcansat24_42https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/04/cansat24_46.jpgcansat24_46https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/04/cansat24_47.jpgcansat24_47https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/04/cansat24_49.jpgcansat24_49https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/04/cansat24_48.jpgcansat24_48https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/04/cansat24_38.jpgcansat24_382024-04-05T21:12:47+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2024/04/04/cansat-2024/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/04/cansat24_26.jpgcansat24_26https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/04/cansat24_16.jpgcansat24_16https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/04/cansat24_24.jpgcansat24_24https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/04/cansat24_22.jpgcansat24_22https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/04/cansat24_19.jpgcansat24_19https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/04/cansat24_25.jpgcansat24_25https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/04/cansat24_14.jpgcansat24_14https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/04/cansat24_12.jpgcansat24_12https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/04/cansat24_18.jpgcansat24_18https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/04/cansat24_06.jpgcansat24_062024-04-04T19:30:22+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2024/04/01/manens-bana-kring-solen/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/04/maanen_omloppsbana_naejdaa.jpgMaanen_Omloppsbana_Naejdaahttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/04/img20240401121006.jpgimg20240401121006https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/03/maanenorion.jpgmaanenorionhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/03/img_20210901_121241.jpgdavdav2024-04-01T12:13:38+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2016/10/25/satelliters-fard-over-jorden/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/10/sentinel-1b_release_into_orbit_node_full_image_2.jpgsentinel-1b_release_into_orbit_node_full_image_2Sentinel 1-B placeras i sin omloppsbana. Bild: ESA/ATG medialabhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/10/cubesats_deployed_node_full_image_2.jpgcubesats_deployed_node_full_image_2Vad händer med en CubSat som från ISS "placeras" i omloppsbana? Bild: ESA/NASAhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/10/sidereal_day.jpgsidereal_dayBilden är inte på något sätt skalenlig.2024-04-01T08:58:24+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2024/03/11/hur-langt-kan-vi-manniskor-ta-oss/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/03/jan_6651.jpgjan_6651https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/03/jan_6656.jpgjan_6656https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2024/03/nh_position_20240311.jpgnh_position_202403112024-03-11T21:23:56+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2018/12/15/new-horizons-flyttar-fram-horisonten-igen/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/12/nh_ultimathule.jpgnh_ultimathuleOriginalbilder: NASA/JHUAPL/SwRIhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/12/mu69_ultimathule.jpgmu69_ultimathuleBilden i mitten är tagen med "LORI", Long Range Reconnaissance Imager vilken ger den högsta upplösningen. Bilden t.v. är tagen med "MVIC", Multispectral Visible Imaging Camera. Till höger är bilderna kombinerade för att ge Ultima Thule största möjliga rättvisa. Bild: NASA, Johns Hopkins University APL, Southwest Research Institutehttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/12/Protoplanetary_disk.jpgProtoplanetary_diskHimlakropparna ute i Kuiperbältet bär på, nära nog, ursprunglig information om vårt tidiga solsystem. Den skiva av material ur vilket vårt solsystem har bildats är närmast centrum utblåst av solvinden. Längre ut har planeterna, med undantag för asteroidbältet, samlat på sig det mesta av det material som funnits tillgängligt. Illustration: NASAhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/12/4_newhorizons.jpg4_newhorizonsGrafisk föreställning av hur NASA's New Horizons ter sig vid 2014 MU69. Bild: NASA/JHUAPL/SwRI https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/12/800px-pluto-01_stern_03_pluto_color_txt.jpg800px-Pluto-01_Stern_03_Pluto_Color_TXTBild: NASA / Johns Hopkins University Applied Physics Laboratory / Southwest Research Institutehttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/12/plutotime04.jpgPlutoTime04En ingrediens i uppmärksammandet av "Pluto flyby" var att uppmana människor världen över att ta en bild just den tid på dygnet när det lokalt var lika "ljust" som det nånsin kan bli på Pluto. På Finlands västkust, drygt 63° norr om ekvatorn, i midsommartid, betydde det att bilden skulle tas 00:38. Räknaren finns ännu kvar på NASA's webbsida om du vill ta reda på när det är lika ljust hos dig som det överhuvud taget kan bli på Pluto.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/12/2014mu69.jpg2014MU69Ännu vet vi inte hur 2014MU69 "Ultima Thule" ser ut. Det närmaste vi har är konstnärens jobb utgående från teleskopobservationer gjorda i Patagonien 17:e juli 2017. Då passerade "Ultima Thule" framför en stjärna och observationerna tyder på en "dubbelkropp". Bild: NASA/Johns Hopkins University Applied Physics Laboratory/Southwest Research Institute/Alex Parkerhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/12/pluto_not_yet_explored.jpgPluto_not_yet_exploredDr Alan Stern, New Horizons' PI, Principal Investigator, framför det frimärke som nått längst. "PLUTO Not yet explored" symboliserade kampen för att genomföra ett uppdrag till Pluto för att utforska planeten fylla ut de tomma informationsfilerna. Det här hände på den tiden när Pluto klassificerades som planet. Frimärket finns med på New Horizons och har nu färdats över 43 AU ut från Solen. Bild: NASA/Aubrey Gemignanihttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/12/791px-new_horizons_1.jpg791px-New_Horizons_1New Horizons görs i ordning inför ett mediaevenemang i Kennedy Space Center’s cleanroom i november 2005. Bild: NASA2024-03-11T13:09:33+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2023/12/21/21a-december-1968-apollo-8-startar-sin-fard-mot-manen/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/12/91frkulfrcl._sl1500_.jpg91frkulfrcl._sl1500_https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/12/841px-apollo-8-patch.png841px-apollo-8-patchhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/12/849px-apollo_8_crewmembers_-_gpn-2000-001125.jpg849px-apollo_8_crewmembers_-_gpn-2000-001125https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/12/apollo_8_earthrise_1968_as08-14-2383.webpapollo_8_earthrise_1968_as08-14-2383https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/12/apollo8_flight_plan.jpgapollo8_flight_plan2023-12-21T11:09:22+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2023/12/19/19e-december-2013-gaias-fard-mot-l2-inleds/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/12/gaia_s_10th_anniversary.pnggaia_s_10th_anniversaryhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/12/gaia_edr3_numbers_2k.jpggaia_edr3_numbers_2khttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/12/gaia_observes_the_milky_way.jpggaia_observes_the_milky_way2023-12-19T12:39:16+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2023/12/18/18e-december-saturnus-mane-epimetheus/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/12/epimetheus_nasa_jpl_cassini.jpgepimetheus_nasa_jpl_cassinihttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/12/interchangeable_cassini_big.jpginterchangeable_cassini_big2023-12-17T19:06:17+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2023/12/13/76-km-nord-nord-nordost-om-syracusa/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/12/2023-11-13-etna_sentinel-2_l2a_false_color_urban.jpg2023-11-13-etna_sentinel-2_l2a_false_color_urbanhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/12/2023-11-13-etna_sentinel-2_l2a_true_color.jpg2023-11-13-etna_sentinel-2_l2a_true_colorhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/12/2023-11-13-etna_sentinel-2_l2a_swir.jpg2023-11-13-etna_sentinel-2_l2a_swir2023-12-12T19:41:35+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2023/12/11/11e-december-1972-sedan-dess-har-ingen-manniska-landat-pa-manen-hittills/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/12/1075px-apollo_17_rover_at_final_resting_site.jpg1075px-apollo_17_rover_at_final_resting_sitehttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/12/apollo_sites_2k.jpgapollo_sites_2k2023-12-10T19:50:19+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2023/12/10/10e-december-christer-fuglesangs-forsta-tur-till-iss/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/12/9400228013_3f6b22a988_k.jpg9400228013_3f6b22a988_k2023-12-09T14:50:40+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2023/12/09/9e-december-ut-och-titta/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/12/stellariumdump_231209kvaell.jpgstellariumdump_231209kvaellhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/12/stellariumdump_231209_morgon.jpgstellariumdump_231209_morgonhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/12/crabnebula_ir_vis_rtg.jpgcrabnebula_ir_vis_rtg2023-12-08T21:07:05+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2023/12/08/8e-december-ljusets-momentum/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/12/1280px-ikaros_solar_sail-1.jpg1280px-IKAROS_solar_sailhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/12/1280px-ikaros_solar_sail.jpg1280px-ikaros_solar_sailhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/12/jcm.jpgjcm2023-12-07T20:19:25+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2023/12/07/7e-december-galileo-intrader-i-omloppsbana-kring-jupiter/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/12/sky-dark-space-outer-space-earth-planet-1135497-pxhere.com_.jpgsky-dark-space-outer-space-earth-planet-1135497-pxhere.comhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/12/galileo_comet_shoemaker-levy_9_impact_w_jupiter_1994.gifgalileo_comet_shoemaker-levy_9_impact_w_jupiter_1994https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/12/jupitergalileocometshoemakerlevy9.jpgjupitergalileocometshoemakerlevy9https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/12/animation_of_galileo_trajectory-1.gifanimation_of_galileo_trajectory-1https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/12/galileojupiter.jpggalileojupiterhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/12/skarmbild-2023-12-06-090919.pngskarmbild-2023-12-06-0909192023-12-07T09:08:57+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2023/12/06/6e-december-grattis-finland/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/12/northeastern_europe.jpgNortheastern_Europe2023-12-05T18:36:34+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2023/12/05/5e-december-orions-forsta-test-tur/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/12/orion_spacecraft.jpgOrion_spacecraft2023-12-05T07:31:12+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2023/12/04/4e-december-gemini-7/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/12/gemini_7_in_seen_from_gemini_6.jpgGemini_7_in_Seen_from_Gemini_6https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/12/s65-63188_orig.jpgs65-63188_orig2023-12-04T05:23:51+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2023/12/03/3a-december-hayabusa2-mot-asteroid/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/12/hayabusa2-shadow.jpghayabusa2-shadowhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/12/ryugu.jpgryugu2023-12-02T15:07:19+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2023/11/30/hej-mitt-vinterland/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/12/2020-11-09_sentinel-2_l2a_false_color.jpg2020-11-09_sentinel-2_l2a_false_colorhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/12/2022-11-12_sentinel-2_l2a_false_color.jpg2022-11-12_sentinel-2_l2a_false_colorhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/12/2021-11-14_sentinel-2_l2a_false_color.jpg2021-11-14_sentinel-2_l2a_false_colorhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/12/2018-11-03_sentinel-2_l2a_false_color.jpg2018-11-03_sentinel-2_l2a_false_colorhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/12/2017-11-10_sentinel-2_l2a_false_color.jpg2017-11-10_sentinel-2_l2a_false_colorhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/12/2019-11-03_sentinel-2_l2a_false_color.jpg2019-11-03_sentinel-2_l2a_false_colorhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/11/s2l2a-1200048842906202-timelapse.gifs2l2a-1200048842906202-timelapsehttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/11/2023-11-16_sentinel-2_l2a_false_color.jpg2023-11-16_sentinel-2_l2a_false_colorhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/11/2023-11-27_sentinel-2_l2a_false_color.jpg2023-11-27_sentinel-2_l2a_false_colorhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/11/2023-10-30_sentinel-2_l2a_false_color.jpg2023-10-30_sentinel-2_l2a_false_color2023-12-01T07:55:35+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2023/12/01/1a-december-arecibo-observatoriet/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/11/the_arecibo_observatorys_main_reflector_and_platform.jpgthe_arecibo_observatorys_main_reflector_and_platform2023-11-29T11:18:32+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2023/12/02/2a-december-hubble-teleskopet/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/11/upgrading_hubble_during_sm1.jpgupgrading_hubble_during_sm1https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/11/hubbleservice1costar.jpghubbleservice1costar2023-11-29T11:17:48+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2016/11/03/nordic-esero-for-larare-samman/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/10/jose_jupiter.jpgjose_jupiterJosé Miguel Gonzales guidar en grupp lärare i solsystemet.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/10/asc_jose.jpgasc_joseJosé leder en grupp lärare genom solsystemethttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/10/022.jpg022Pedagogosi karusellhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/10/finlandtopsecret.jpgfinlandtopsecretMichael Moores osann(olik)a dokumentär2023-09-27T04:33:53+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2023/07/22/vad-berattar-massan-om-stjarnan/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/07/hr-1.jpghr-1https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/07/hr.jpghrhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/07/hr-diagram.jpghr-diagramhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/03/orion_mars_jupiter_s.jpgorion_mars_jupiter_s2023-07-22T13:35:43+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2017/05/04/hur-beboelig-ar-den-beboeliga-zonen/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/05/trappist1_vs_solsystemet11.jpgtrappist1_vs_solsystemet1Sju planeter kring Trappist-1 i jämförelse med Jupiters Galileiska månar och de innersta planeterna i vårt solsystem. Originalbild: ESO/O. Furtakhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/05/ljusfloede.jpgljusfloedehttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/05/pia21425_sm.jpgPIA21425_smTrappist-1-systemets planeter i jämförelse med våra inre planeter. Bild: NASA/JPLhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/05/pia21424_-_the_trappist-1_habitable_zone.jpgPIA21424_-_The_TRAPPIST-1_Habitable_ZoneIllustrationen visar våtr eget solsystem i jämförelse med Trappist-1-systemet. Den gröna färgen indikerar den "beboeliga zonen" Bild: NASA/JPL-Caltechhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/05/hrcolour.jpgHrcolourhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/05/ljusstjaerna.jpgLjusStjaernaRegnbågspelaren i mitten representerar de våglängder av elektromagnetisk strålning vi uppfattar med våra ögon - synligt ljus. Diagrammet i mitten visar fördelningen i utrstrålad energi för en stjärna likt vår Sol. Till vänster visas en het stjärna och till höger en sval sådan - likt Trappist-12023-07-21T08:18:04+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2023/04/02/cansat-2023-finland-paketerat-och-klart/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/04/23_04_02_19.jpg23_04_02_19https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/04/23_04_02_11.jpg23_04_02_11https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/04/23_04_02_12.jpg23_04_02_12https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/04/23_04_02_14.jpg23_04_02_14https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/04/23_04_02_18-1.jpg23_04_02_18-1https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/04/23_04_02_18.jpg23_04_02_18https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/04/23_04_02_02.jpg23_04_02_02https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/04/23_04_02_10.jpg23_04_02_10https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/04/23_04_02_06.jpg23_04_02_06https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/04/23_04_02_08.jpg23_04_02_082023-04-02T12:37:18+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2023/04/01/launch-day-cansat-2023-finland/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/04/s2.jpgs2https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/04/2023_03_30_48.jpg2023_03_30_48https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/04/2023_03_30_49.jpg2023_03_30_49https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/04/2023_03_30_47.jpg2023_03_30_47https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/03/2023_03_30_45.jpg2023_03_30_45https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/03/2023_03_30_43.jpg2023_03_30_43https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/03/2023_03_30_46.jpg2023_03_30_46https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/03/2023_03_30_44.jpg2023_03_30_44https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/03/2023_03_30_41.jpg2023_03_30_41https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/03/2023_03_30_39.jpg2023_03_30_392023-03-31T21:08:33+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2023/03/29/cansat-finland-2013/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/03/2023_03_30_11.jpg2023_03_30_11https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/03/2023_03_30_13.jpg2023_03_30_13https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/03/2023_03_30_16.jpg2023_03_30_16https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/03/2023_03_30_14.jpg2023_03_30_14https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/03/2023_03_30_17.jpg2023_03_30_17https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/03/2023_03_30_19.jpg2023_03_30_19https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/03/2023_03_30_20.jpg2023_03_30_20https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/03/2023_03_30_09.jpg2023_03_30_09https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/03/2023_03_30_08.jpg2023_03_30_08https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/03/2023_03_30_02.jpg2023_03_30_022023-03-30T17:32:25+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2023/03/01/venus-och-jupiter-tillsammans-pa-kvallshimlen/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/03/0301-1.jpg0301-1https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/03/0302-1.jpg0302-1https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/03/0228-1.jpg0228-1https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/03/0228.jpg0228https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/03/0301.jpg0301https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/03/0302.jpg0302https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2023/03/0303.jpg03032023-03-02T06:37:17+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2022/07/28/en-massa-stjarnors-massa/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2022/07/dubbelstjaernor.jpgdubbelstjaernorhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2022/05/algol-type_variable_binary_star_animation_5.gifalgol-type_variable_binary_star_animation_52023-01-01T08:28:32+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2022/12/10/moln-manen-och-mars/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2022/12/2022-12-08_1915.jpg2022-12-08_1915https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2022/12/maanen.jpgmaanenhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2022/12/2022-12-07_2145.jpg2022-12-07_21452023-08-31T07:38:15+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2022/12/01/lararkvall-med-rymdtema/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2022/12/img_20221201_215752.jpgimg_20221201_215752https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2022/12/img_20221201_220038.jpgimg_20221201_220038https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2022/12/img_20221201_220122.jpgimg_20221201_220122https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2022/12/img_20221201_215924.jpgimg_20221201_215924https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2022/12/img_20221201_220203.jpgimg_20221201_2202032022-12-01T20:55:11+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2022/10/25/solformorkelse-och-klart-vader/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2022/10/img_20221025_130542_teodormattbaeck.jpgimg_20221025_130542_teodormattbaeckhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2022/10/parad20221025.jpgParad20221025https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2022/10/elsasunspotter.jpgelsasunspotterhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2022/10/bjoern.jpgbjoernhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2022/10/solkatt-med-kikare.jpgsolkatt-med-kikarehttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2022/10/img20221025131849.jpgimg20221025131849https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2022/10/img20221025133537.jpgimg20221025133537https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2022/10/img20221025134321-1.jpgimg20221025134321-1https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2022/10/img20221025132714-1.jpgimg20221025132714-1https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2022/10/img20221025131335-1.jpgimg20221025131335-12022-10-27T10:22:07+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2022/10/21/upplev-en-solformorkelse-utan-specialutrustning/2022-10-25T05:43:13+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2022/10/14/solen-formorkas-i-oster/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2022/10/solformorkelse.jpgsolformorkelsehttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2022/10/solformorkelse_start_end.jpgsolformorkelse_start_endhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2022/10/dsc_3755.jpgdsc_37552022-10-14T19:09:22+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2022/10/03/science-camp-i-liten-skala/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2022/10/img_20220929_162150.jpgimg_20220929_162150https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2022/10/img_20220930_162759.jpgimg_20220930_162759https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2022/10/img_20220930_171058.jpgimg_20220930_171058https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2022/10/img_20220930_143530.jpgimg_20220930_143530https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2022/10/img_20220930_162924-2.jpgimg_20220930_162924-2https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2022/10/img20220929133338-2.jpgimg20220929133338-2https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2022/10/img_20220929_143535.jpgimg_20220929_143535https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2022/10/img_8923.jpgimg_89232022-10-03T15:19:37+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2022/09/17/hur-flyr-man-en-exploderande-raket/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2022/09/apollo_pad_abort_test_-2-1.jpgapollo_pad_abort_test_-2-1https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2022/09/artemis1-1.jpegartemis1-1https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2022/09/artemis1.jpegartemis1https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2022/09/apollo_pad_abort_test_-2.jpgapollo_pad_abort_test_-22022-09-17T15:50:59+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2022/09/04/scifest-joensuu-inspirerande-start-pa-hosten/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2022/09/img_20220902_094139.jpgimg_20220902_094139https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2022/09/img20220902153205.jpgimg20220902153205https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2022/09/img_20220903_112218.jpgimg_20220903_112218https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2022/09/img_20220902_145228.jpgimg_20220902_145228https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2022/09/img20220902134621.jpgimg202209021346212022-09-04T12:01:21+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2022/08/29/esm-haller-astronauter-och-teknik-vid-liv/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2022/08/orion_an_international_collaboration.pngorion_an_international_collaborationhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2022/08/european_service_module_before_shipping.jpgOLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERA2022-08-29T16:56:51+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2021/08/02/planeter-pa-augustihimlen/2022-08-15T09:53:31+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2022/08/13/planetobservationer-i-hostmorkret/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2022/08/18082022.jpg180820222022-08-13T06:07:28+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2022/07/29/om-jorden-skulle-fa-besok-fran-en-annan-civilisation-var-skulle-de-landa/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2022/07/aralsjoen_s2l2a-288867959145334-timelapse.gifaralsjoen_s2l2a-288867959145334-timelapse2022-07-29T16:06:13+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2018/03/20/kan-en-mane-ha-en-egen-mane/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/03/1920px-rhean_rings_pia10246_full_res.jpg1920px-Rhean_rings_PIA10246_Full_resBeräkningar tyder på att det kan finnas ringar kring Saturnus' måne Rhea. Det skulle i så fall vara de första upptäckta submånarna i vårt solsystem. Illustration: NASA/JPL/JHUAPL - http://photojournal.jpl.nasa.gov/catalog/PIA10246https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/03/3122_florence_with_moons.jpg3122_Florence_with_moonsAsteroid 3122, allmänt kallad Florence efter Florence Nightingale, har visat sig ha två månar i banor kring sig. Bild: NASA/JPL, Center for Near-Earth Object Studies - EarthSky.org2022-07-28T05:40:07+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2021/08/30/nar-dammen-sinar/2022-06-29T06:27:14+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2022/04/06/cansat-2022-dag-4/2022-04-20T11:20:13+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2022/04/03/cansat-2022-i-vasa-dag-1/2022-04-06T17:38:42+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2022/04/04/cansat-2022-dag-2/2022-04-06T17:37:59+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2022/04/06/cansat-2022-dag-3/2022-04-06T17:37:02+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2022/04/02/dags-for-cansat-2022/2022-04-03T13:24:19+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2021/12/20/vanskligheten-i-att-bestamma-avstandet-till-en-stjarna/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2021/12/ljusfloede.jpgLjusfloede2022-03-10T11:12:21+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2022/02/20/utbrott-pa-solen-2/2022-02-20T09:29:08+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2022/02/12/rymdvadret-ger-oss-norrsken-och-bekymmer/2022-02-12T16:36:15+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2020/02/25/8-aringar-fragar-om-rymden/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2020/02/img_20200218_101908.jpgIMG_20200218_101908https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2020/02/img_20200218_101615.jpgIMG_20200218_101615https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2020/02/img_20200218_101201.jpgIMG_20200218_101201https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2020/02/img_20200218_101123.jpgIMG_20200218_1011232022-01-31T12:13:05+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2022/01/24/dags-att-parkera-jwst-i-l2/2022-01-25T08:14:58+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2022/01/18/look-up-1994-pc1-kraver-sitt-for-att-ge-sig-till-kanna/2022-01-18T08:22:58+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2021/12/27/jwst-passerar-manens-omloppsbana/2022-01-12T14:31:36+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2022/01/11/lagrangepunkt-2-hem-for-jwst/2022-01-11T06:22:09+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2022/01/06/jwsts-skold-och-bom-for-sekundarspegel-lasta-enligt-manus/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2022/01/6189304429_a99c66b5ea_o.jpgNexolveMembraneMaterialet i solskölden är Kapton - ett plastmaterial med metallbeläggning - tunnare än tjockleken på ett hårstrå. Bild: NASA/ Northrop Grumman Aerospace Systems, september 14, 20112022-01-06T13:00:46+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2022/01/04/hur-kan-vi-veta-vad-stjarnorna-bestar-av/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2022/01/spektrum_spektroskop_ill.jpgSpektrum_spektroskop_ill2022-01-04T17:30:31+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2021/12/29/att-resa-i-ett-system-som-ror-pa-sig/2022-01-05T08:21:14+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2021/12/28/jwst-ar-langre-bort-an-manen/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2021/12/webb_unfolding_sequence_sv-1-1.jpgWebb_unfolding_sequence_sv (1)2021-12-28T08:47:19+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2021/12/26/jwst-1-dag-efter-uppskjutningen/2021-12-27T07:07:33+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2021/10/28/jwsts-vag-till-utsiktsplatsen/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2021/10/james_webb_space_telescope_14742910940.jpgJames_Webb_Space_Telescope_(14742910940)2021-12-26T12:12:11+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2021/12/14/hur-varma-ar-stjarnorna/2021-12-14T18:16:30+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2021/12/02/cansat-kurs-pa-tietomaa-uleaborg/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2021/12/ny.jpgrbtrbt2021-12-02T16:53:25+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2021/11/16/kitsat-in-i-esero-finlands-kursprogram/2021-11-16T09:09:48+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2018/04/29/en-tur-langs-coloradofloden/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/04/sentinel-2_moistureindex_bullheadcity_2018-04-21.jpgSentinel-2_MoistureIndex_BullheadCity_2018-04-21https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/04/sentinel-2_bullheadcity_2018-04-21.jpgSentinel-2_BullheadCity_2018-04-21https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/04/glen_canyon_dam_mc.jpgGlen_Canyon_Dam_MCHur bra satellitbilderna än berättar talar en bild från marken direkt med våra erfarenheter. Båtarna med människor i sätter perspektiv på proportionerna nedanför Glen Canyon Dam. Bild: Christian Mehlführer, Wikimedia Commons.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/04/sentinel-2_nilen_sinai_saudi_2018-02-281.jpgSentinel-2_Nilen_Sinai_Saudi_2018-02-28https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/04/sentinel-2_mexicali_yuma_2018-04-21.jpgSentinel-2_Mexicali_Yuma_2018-04-21Mellan Mexigali i väster och Yuma i öster syns ett utbyggt kanalsystem som förser odlingarna med vatten. Mitt genom bilden löper All American Canal, världens största akvedukt för betvattningsändamål, i anslutning till gränsen mellan USA och Mexico. Band 11, 8 och 2, en kombination som används för att undersöka agrikultur. Imperialdammen syns längst i nordväst.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/04/sentinel-2_havasu_parkerdam_headgaterockdam_nc_2018-04-15.jpgSentinel-2_Havasu_ParkerDam_HeadGateRockDam_NC_2018-04-15I norr på denna bild syns Lake Havasu, reservoaren som bildades i och med byggandet av Parkerdammen vilken färdigställdes 1938. Bara drygt 20 km nedströms finns följande damm, Headgate Rock-dammen. Här leds vatten längs ett kanalsystem söderut och ger möjlighet till de odlingar som syns i bildens nedre kant. Observera också akvedukten som plötsligt dyker upp i bildens sydöstra del. Den är en del av CAP, Central Arizona Project, som förser området ända ner till Phoenix och Tucson med färskvatten. Bilden är tagen 15.4.2018 i "naturliga färger".https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/04/sentinel-2_lasvegas_2018-04-21.jpgSentinel-2_LasVegas_2018-04-21Las Vegas och Lake Mead, här fångade av band 12, 11 och 8a. Alla dessa är känsliga för våglängder som ligger utanför de våglängder våra ögon ser. 8a ligger snävt kring 865 nm, band 11 kring 1610 nm och band 12 kring 2190 nm. Dessa våglängder 8a och 11 används för att se var fukten finns. Här vissas fuktig mark i blått och vi ser den nordväst om staden, på golfbanorna, längst till sydväst på odlingarna och i snön på Charleston Peak. 3632 m.ö.h. Hoover-dammen syns mitt i bilden där Coloradofloden fortsätter söderut.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/04/sentinel-2centralarizonaproject_2018-04-08.jpgSentinel-2CentralArizonaProject_2018-04-08Här visas ett område som finns väster om mitten av föregående bild. Här syns tydligt att akvedukten, den som började som en tunnel, också här gör ett kort besök under jord. Band 4, 3, och 2 - "naturliga färger"https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/04/sentinel-2_westwatercanyon_2018-01-15.jpgSentinel-2_WestwaterCanyon_2018-01-15Westwater Canyon, fotograferad 15.1.2018 i "naturliga färger", band 4, 3 och 2.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/04/sentinel-2_utloppmiosture_2018-04-08.jpgSentinel-2_UtloppMiosture_2018-04-08Coloradofloden rinner i sina sista slingor i princip ut i Californiaviken. "I princip" för att vattnet i stort sett tagit slut på vägen. Bandkombination (8a-11)/(8a+11), en bandkombination som visar fukt och vatten. Här syns ingen enhetlig blå strimma som skulle ta flodvattnet obrutet till havet.2021-11-02T10:54:33+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2016/11/30/klimat-och-miljo-genom-satelliters-ogon-14/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/11/golfstrom.jpggolfstromhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/11/artist_s_impression_of_cryosat_in_orbit_node_full_image_2.jpgartist_s_impression_of_cryosat_in_orbit_node_full_image_2Konstnärs bild av CryoSat. Bild: AOES - Medialabhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/11/oktobernovember20161.jpgoktobernovember2016Utbredningen av havsis kring polerna i oktober 2016 samt 28.10.2016. Bild: National Snow and Ice Data Center, Boulder, COhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/11/changes_in_autumn_ice.pngchanges_in_autumn_iceMätningar gjorda med ESA's satellit CryoSat visar hur isen under höstarna förändrats. Efter den ovanligt kalla sommaren 2013 ökade ismassans volym med en tredjedel. Bild: UCL/CPOM/University of Leeds2021-10-21T11:25:48+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2014/10/20/hva-er-energi-egentlig/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2014/10/baseball.jpgbaseballHvor sitter energien? Hvor kom energien fra? Og hva skjedde underveis? Dette er en såkalt pitcher i amerikansk baseball. Pitchere er de menneskene i verden som klarer å kaste legemer, i dette tilfelle en liten ball, fortest. Hvordan og hvorfor mennesket klarer å legge så mye energi i ballen at den blir opptil 170 km/h raskt er det mange fysikere som synes er meget spennende. Kilde: GNU Licensed (http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Baseball_pitching_motion_2004.jpg)2021-10-04T07:26:06+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2021/09/20/ingen-linjal-gor-rymden-rattvisa/2021-09-20T18:49:38+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2019/11/28/kursdags-pa-heureka/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/11/mont.jpgMonthttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/11/8019.jpg8019https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/11/7985.jpg7985https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/11/7975.jpg7975https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/11/7972.jpg7972https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/11/7964-1.jpg79642021-09-16T05:36:29+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2018/07/16/nar-kommer-james-webb-space-telescope-ut-i-rymden/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/07/budget_and_launch1.jpgBudget_and_launchKostnadsberäkningar har gjorts vid de tillfällen det finns en punkt på den röda kurvan. Enheten i det fallet är tusen miljoner USD. Den blå kurvan visar hur långt fram i tiden uppskjutningen planeras. En liten isblå kvadrat indikerar ny prognos. Där det är en vertikal rektangel har man gjort garderingar.2021-09-15T13:18:26+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2021/09/08/hela-familjens-scifest-i-joensuu/2021-09-08T16:34:04+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2021/08/14/sommarens-brander/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2021/08/2021-08-08-00_00_2021-08-08-23_59_sentinel-2_l2a_false_color_urban-2.jpg2021-08-08-00_00_2021-08-08-23_59_Sentinel-2_L2A_False_color_(urban)https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2021/08/markbrand_euboia.jpgMarkbrand_Euboia2021-08-30T08:04:12+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2020/02/23/om-kometer-vitenskapere-og-pappaer/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2020/02/halley27s_comet2c_1910.jpghalley27s_comet2c_1910https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/5/55/Halley%27s_Comet%2C_1910.JPG2021-08-21T08:19:42+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2021/06/10/solformorkelse-avbildad-at-andra-hallet/2021-06-10T14:16:47+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2021/06/03/ringformad-solformorkelse-10-6-2020/2021-06-10T07:16:11+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2020/03/26/mote-mennesket-der-det-er/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2020/03/img_20180630_113235.jpgIMG_20180630_113235På besøk hos Jan. https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2020/03/dibujo20141207-nasa-blackboard-5-space-frontiers-j-r-eyerman.jpgdibujo20141207-nasa-blackboard-5-space-frontiers-j-r-eyermanhttps://francis.naukas.com/files/2014/12/Dibujo20141207-nasa-blackboard-5-space-frontiers-j-r-eyerman.jpg2021-05-08T19:06:22+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2021/04/12/esero-finland/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2021/04/logo_blue_on_white.jpgLogo_blue_on_white2021-04-12T10:43:30+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2021/02/17/ny-invanare-pa-mars/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2021/02/25451_09_touchdown-1200.jpg25451_09_Touchdown-12002021-02-19T16:28:08+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2021/02/19/nu-jobbar-perseverance-pa-mars/2021-02-19T15:41:57+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2021/02/21/hvorfor-har-stjerner-forskjellige-storrelser/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2021/02/edugalaxen_sun.jpgedugalaxen_Sun2021-02-17T17:25:25+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2020/12/09/ror-sig-mars-inte-lite-markligt/2020-12-09T19:09:40+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2020/12/06/jupiter-och-saturnus-i-midvintermorkret/2020-12-06T18:04:56+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/undervisningsresurser/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/03/vi_och_universum.jpgVI_och_Universumhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/03/satelliteorbit.jpgsatelliteorbithttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/03/sentinel-2_kilaluea_2018-06-27.jpgSentinel-2_Kilaluea_2018-06-27https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/03/sentinel-2_karloe_2018-05-01.jpgSentinel-2_Karloe_2018-05-01https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/03/solfc3b6rmc3b6rkelse180811.jpgSolförmörkelse180811https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/11/satelliteorbit.jpgsatelliteOrbithttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/11/planetersstorlek.jpgPlanetersStorlekhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/01/au.jpgAUhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2014/05/trappist_efg_fraan_d_sl.jpgTrappist_efg_fraan_d_sLhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2014/05/spectroskopibild.jpgSpectroskopiBild2020-11-29T15:20:08+00:00weekly0.6https://edugalaxen.com/2020/11/23/modellraketer-lyfter-fysikpedagogiken/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2020/11/janprofil_ll.jpgJanProfil_LLhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2020/11/janprofil_l.jpgJanProfil_L2020-11-23T19:02:09+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2020/11/01/lage-att-se-pa-saturnus-och-jupiter/2020-11-01T17:28:37+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2020/10/06/denna-oktober-ar-mars-nara/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2020/10/2020_10_14_maanen_venus.jpg2020_10_14_Maanen_Venushttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2020/10/maanen_mars1a-1.jpgMaanen_Mars1a2020-10-14T16:34:30+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2020/08/30/ta-tillfallet-i-akt/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2020/08/maanen_saturnus_jupiter_s-1.jpgMaanen_Saturnus_Jupiter_Shttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2020/08/stellarium_20200829-1.jpgStellarium_202008292020-08-30T08:56:43+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2020/08/15/eksplosjoner-og-sant/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2020/08/1280px-wmap_2010.png1280px-wmap_20102020-08-15T11:45:21+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2020/07/23/komet-och-planetjakt-fran-stadens-gator/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2020/07/neowise_helsingfors_1_p.jpgNEOWISE_Helsingfors_1_phttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2020/07/saturn_alexanderii_jupiter_l.jpgSaturn_AlexanderII_Jupiter_LSkulle Alexander II en natt i sen juli 1863 sett ut över Senatstorget i Helsingfors, så som hans staty gör nu, skulle han inte sett en enda planet. Alla, utom Neptunus, skulle då ha varit bakom hans rygg. Därtill under horisonten, Merkurius och Uranus undantagna. I denna bild från 22'a juli 2020 ses Saturnus uppe till vänster och Jupiter ute till höger. Klicka på bilden för att se den större. Då ser man också Jupiters galileiska månar i bilden. (Nikon D800, 180mm) Bakom tsarens rygg detta år anas kometen C/2020 f3 Neowise.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2020/07/neowise_helsingfors_2al.jpgNEOWISE_Helsingfors_2aLNär man vill ha bild av ett objekt som syns dåligt en liten stund per natt, och sämre annars, får man större förståelse för frustrationen hos astronomer som vill komma åt att använda de stora teleskopen. Tiden är starkt begränsad samtidigt som det tar tid att samla data.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2020/07/neowise_helsingfors_1.jpgNEOWISE_Helsingfors_1Man vill ju så gärna ta, och sen visa, en dramatisk bild av en komet, när nu en oväntad möjlighet dyker upp. Men under maj - juli lyser Solen upp det mesta av atmosfären över länderna i norr under största delen av dygnet. I Helsingfors befinner sig Solen som mest kring 10 under horisonten natten mot den 22'a juli. Nautisk skymning. Arkitekternas, byggarnas och lantmätarnas skyddshelgon Tomas, han med vinkelhaken i handen, kan bara förklara för Petrus att det nu bara är så att Jordens lutning för tillfället inte är den bästa för att se ljussvaga kometsvansar. Men - den syns. Lite grann. (Nikon D800, 180mm)https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2020/07/comet-neowise.208a3495-16.jpgCOMET-NEOWISE.208A3495-16Comet C/2020 F3 (NEOWISE), fotograferad över Deer Valley, Utah, USA, innan gryningen den 9:e juli 2020. Bild: NASA2020-07-23T16:10:53+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2020/06/09/21-ganger-sa-manga-satelliter-2-2/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2020/06/clearspace-1_with_captured_vespa.pngClearSpace-1_with_captured_VespaClearSpace-1 är planerad för lift-off 2025. Målet är att den första farkosten i sitt slag ska plocka ner en bit av de övre steget av en Vespa-adapter som lämnat kvar i omloppsbana efter ESA's andra uppskjutning med Vega under 2013. Den bit som ska infångas har en massa på 100 kg men är till sin form ett behändigt övningsobjekt. https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2020/06/1024px-xenon_hall_thruster.jpg1024px-Xenon_hall_thruster6 kW Hall thruster i drift på NASA's Jet Propulsion Laboratory. Bild: NASA/JPL-Caltechhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2020/06/starlink-solar-array-deploy-spacex-pano-3-crop-c.jpgStarlink-solar-array-deploy-SpaceX-pano-3-crop-cStarlink-satelliternas solpaneler vecklas ut efter att de lämnat uppskjutningsmodulen. Med hjälp av strömmen från solcellerna kan satelliterna styras med krypton Hall-effekt elektrostatisk drift. Det är så som satelliterna styrs till sina rätta platser i omloppsbana.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2020/06/starlink_mission_47926144123.jpgStarlink_Mission_(47926144123)En laddning på 60 Starlink-satelliter innan de släppts ut i omloppsbana. Varje satellit med en massa mellan på 260 kg i detta skede.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2020/06/satellite_collisions_create_debris.jpgSatellite_collisions_create_debrisSimuleringar görs för att man ska kunna minimera skadorna som skulle förorsakas av en kollision i omloppsbana kring Jorden. Läs mer på ESA's sida eller se videon "Space debris 2017 - a journey to Earth" Bild: ESA/ID&Sense/ONiRiXEL, CC BY-SA 3.0 IGO, CC BY-SA 3.0 IGOhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2020/06/impact_chip.jpgImpact_chipI maj 2016, tog ESA-astronaut Tim Peake den här bilden av en stenskottsliknande skada i en av rutorna i ISS' Cupola. Skillnaden mot ett stenskott i en bilruta är att den här skadan med en diameter på 7 mm troligen orsakades av en färgflaga eller en metallbit inte större än några få mikrometer. Bild: ESA/NASA2020-06-08T05:33:23+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2019/03/03/om-jorden-vore-platt/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/03/plattjord_eller.jpgPlattJord_ellerExperiment som visar ifall underlaget, i detta fall jordytan, är platt eller rundad. Görs detta noggrannt kan också rundningen beräknas. Bilden är uppbyggd av skärmdumpar från filmen "Behind the Curve".https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/03/behindthecurve.jpgBehindTheCurvehttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/03/600px-sunanimation.gif600px-SunAnimationAnimation som visar Solens och Månens cykler under loppet av 24 timmar. Den är tänkt att förklara Soluppgångar såväl som Månens uppgång över horisonten om Jorden skulle vara platt.. Cykeln för Solen är något kortare än den för Månen. Bild: Wikimedia Commons/Sfls4309pks2020-05-26T10:06:41+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2020/05/24/flatgalaksekonspirasjonen-1-2/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2020/05/highjump_flaterth.jpgHighJump_FlatErthhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2020/05/flat_earth_highjump.jpgFlat_Earth_HighJumphttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2020/05/gravitybowl_combo2.jpgGravityBowl_combo2https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2020/05/gravitybowl_combo.jpgGravityBowl_combo2020-05-26T10:05:32+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2020/05/25/flatgalaksekonspirasjonen-2-2/2020-05-24T16:01:53+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2020/05/21/21-ganger-sa-manga-satelliter-1-2/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2020/05/starlink_bordeaux_jari_makinen_promo.jpgStarLink_Bordeaux_Jari_Makinen_PROMOhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2020/05/starlink_bordeaux_jari_makinen.jpgStarLink_Bordeaux_Jari_MakinenI bilden från Bordeaux, 6.5.2020, syns ett "sjok" Starlink-satelliter något till vänster om mitten. Bilden är uppbyggd av ett rejält antal exponeringar under en dryg timme. Den prickade linje som skapats av positionsljusen på ett passerande flyg och den båglängd stjärnorna dragits ut till ger information både om i vilken riktning och hur bilden tagits. De dimmiga områden som löper över bilden är passerande moln. Satelliterna drar omedelbart uppmärksamheten till sig i bilden. I verkligheten skulle man inte från platsen upptäckt dem med blotta ögat. Till det krävs att man befinner sig på en plats utan störande ljuskällor. De är också mer iögonfallande när de fortfarande färdas i grupp med 60 satelliter än sen när satelliterna nått sina egna platser i omloppsbana. Bild: Jari Mäkinenhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2020/05/jordenstarlink.jpgJordenStarLinkhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2020/05/halvjord_starlink.jpgHalvjord_starlinkhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2020/05/eso2004a.jpgAreas of the sky most affected by satellite constellationsI gryningen över Paranal, där ESO's stora teleskop befinner sig, kommer en stor mängd satelliter att perforera bilderna som tas under de timmarna. I 360-graders-bilden illustreras tydligt skillnaden mellan utsikten mot väster och den mot öster. De satelliter som befinner sig i riktning bort från soluppgången träffas ännu inte av solljuset och är på så vis osynliga för både ögon och de sensorer som är känsliga för synligt ljus och våglängder i dess närhet. Nattetid kommer alla satelliter att befinna sig i Jordens skugga och därmed lämna astronomernas arbete opåverkat. Bild: ESO/Y. Beletsky/L. Calçadahttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2020/05/starlinkmatte-1.jpgStarlinkMatteEn satellit, 550 km över jordytan "ser" horisonten, och kan ses, 23 grader bort. En sträcka på 2500 km längs Jordens yta. Starlink-satelliternas omloppsbanor har en inklination på 53° mot ekvatorn. Det innebär att man så långt norrut som över Amsterdam, Berlin , Samara, Edmonton och Dublin kan se dem rakt över huvudet. För dem som befinner sig mindre än 76 grader från ekvatorn kommer de Starlink-satelliter som nu förs ut i omloppsbana att kunna ses. Det förutsätter ändå att solljuset når satelliterna. Under den mörka natten kommer satelliterna inte att synas. Inte ens, eller rättare sagt: i synnerhet inte, om du befinner dig nära ekvatorn.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2020/05/natt_norden_satellit-2.jpgNatt_Norden_satellitEfter skymning och före gryning kan satelliter befinna sig i solljuset trots att det är mörkt på jordytan under satelliten. Avståndet mellan den internationella rymdstationen ISS och jordytan är ungefär lika stort som avståndet mellan Stockholm och Oslo. ISS's bana kommer inte så långt norrut att den skulle ses rakt över Stockholm men det finns givetvis satelliter som gör det. Originalbild: NASA Earth observatory2020-05-22T04:13:59+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2020/04/12/bepicolombo-kom-sag-och-drog-vidare/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2020/04/where_is_bepicolonbo.jpgWhere_is_Bepicolonbohttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2020/04/bepicolombo_s_final_glimpses_of_earth.gifBepiColombo_s_final_glimpses_of_EarthSekvensen av Jorden och Månen (synlig i slutet av sekvensen) bygger på bilder tagna i intervall kring tio minuter mellan 10:e april17:13 UTC och 11:e april 13:19 UTC. Under den tiden ökade avståndet mellan sonden och Jorden från 218 000 km till 524 200 km. Bild: ESA/BepiColombo/MTM, CC BY-SA 3.0 IGOhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2020/04/virtualtelescope_eu.jpgVirtualTelescope_euhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2020/04/bepicolombo_s_last_close-ups_of_earth_during_flyby.gifBepiColombo_s_last_close-ups_of_Earth_during_flybyDe här bilderna togs i en sekvens med några minuters mellandum från 03:03 UTC until 04:15 UTC 10:e April 2020. Avståndet mellan sonden och Jorden minskade från 26 700 km till 12 800 km under den tiden. OBS! De här bilderna är inte tagna med samma kamera som de i sekvensen ovan. Bild: ESA/BepiColombo/MTM, CC BY-SA 3.0 IGOhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2020/04/bepicolombo_closing_in_on_earth_ahead_of_flyby_full_sequence.gifBepiColombo_closing_in_on_Earth_ahead_of_flyby_full_sequenceBildsekvenen av Jorden, sedd från BepiColombo, är uppbyggd av bilder tagna med to minutes mellanrum från 11:25 UTC till 21:04 UTC den 9:e april. Under den tid bilderna togs minskade avståndet mellan sonden och Jorden från 281 940 km till 128 000 km. Bild: ESA/BepiColombo/MTM, CC BY-SA 3.0 IGO2020-04-13T05:43:50+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2017/09/27/var-mane-manen-och-jupiters-mane-io/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/09/491244main_r_gladstone_01_lg_rev01.jpg491244main_r_gladstone_01_lg_rev01Illustration över den plym som kastades upp när LCROSS träffades Månens yta. Ett filmklipp som visar händelsen finns här. Bild: NASAhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/09/eruptionio.jpgEruptionIoVulkanutbrotten på Io har setts ge upphov till 300 km höga plymer. Fler bilder, och en filmsekvens tagen från New Horizons, finns på NASA's webbsida Bild: NASA/JPL/University of Arizonahttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/09/img_0627.gifimg_0627https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/09/img_0626.pngimg_0626https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/09/maanenio.jpgMaanenIoBåde Månen och Io är gravitationellt låsta till sina planeter. Månen har en radie på 1 737 km, en massa på 7,34 ·10²² kg och en ytgravitation: 1,622 m/s² Ios medelradie är 1 821,3 km, massan är 8,93 ·10²² kg och ytgravitationen vid ekvatorn är 1,796 m/s². Kan vi se att Io's densitet är något högre än Månens? Bildoriginal: NASAhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/09/jorden-maanen.jpgJorden-MaanenSkalenlig bild som visar Jorden, Månen och avståndet mellan dem.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/09/haunted-castle-1802413_640.jpghaunted-castle-1802413_640https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/09/io_interior2.jpgIo_interior2https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/09/maaneninterrior.jpgMaanenInterriorBild: NASA2020-04-07T11:42:36+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2020/04/03/bepicolombo-halsar-pa-och-sager-farval/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2020/04/bepicolombo_mtm_20200305_mcam3.gifBepiColombo_MTM_20200305_mcam3De här bilderna av Jorden och Månen togs i början av mars 2020 från BepiColombo. Avståndet mellan sonden och Jorden var då 14 miljoner kilometer, närmare 37 gånger avståndet mellan himlakropparna i bilden. Bild: ESA/BepiColombo/MTM – CC BY-SA 3.0 IGO2020-04-03T17:43:25+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2018/07/04/mars-pa-sommarhimlen/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/07/mars_skenbar_storlek_2018_20191.jpgMars_skenbar_storlek_2018_2019https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/07/solsystem_skalenligt.jpgSolsystem_skalenligtDet är bara planeternas omloppsbanor som är utritade i bilden. Det är inte bara för att planeterna skulle vara för små för att synas utan också för att poängtera att planeterna inte alltid står lika i förhållande till varandra och till oss på Jorden.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/07/aar_dygn_vinter2.jpgAar_Dygn_vinter2I slutet av december har vi över 63:e breddgraden bara en liten stund varje dag där vi kan se Solen över horisonten. Det kräver givetvis att det inte finns några granar inom 300 meter. https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/07/aar_dygn_sommar2.jpgAar_Dygn_sommar2I slutet av juni, när Jorden befinner sig så i sin bana att lutning på 23,5 grader vänder norra halvklotet mot Solen, är det aldrig mörkt norr om 63:e breddgraden. Visserligen dyker solen ner bakom horisonten några timmar varje dygn, men mörkt är det inte.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/07/mc3a5nenmars_f_axen1.jpgMånenMars_F_AxenNatten mellan 30e juni och 1a juli sågs Månen och Mars tillsammans. Bild: Fredrik Axén2020-03-05T14:05:09+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2020/01/27/den-roda-jatten-betelgeuse/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2020/01/eso1121a-1.jpgThe flames of BetelgeuseBetelgeuse sprider enorma mängder material omkring sig. I denhär bilden, tagen med den infraröda kameran VISIR på ESO's VLT, är stjärnan och dess närmaste omgivning täckt för att massutkasten ska synas. Den röda ringen i mitten markerar stjärnans konturer. Bild: ESO/P. Kervellahttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2020/01/betelgeuse_aavso_2019.jpgBetelgeuse_AAVSO_2019I mars 2019 hade Betelgeuse en skenbar magnitud på knappa 0,4. I september 2019 var magnituden 0,6. I januari 2020 är magnituden 1,6. Bild: AAVSO - AAVSO Light Curve Generator 2 (LCG2)https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2020/01/betelgeuse_alma_vlt.jpgBetelgeuse_ALMA_VLTTvå bilder av Betelgeuse. Bilden t.v är baserad på millimetervågor, samlade av ESO's ALMA. Bilden till höger är tagen i nära-infrarött med VLT genom NACO's adaptiva optik som korrigerar turbulensen i Jordens atmosfär. Vinkelupplösningen i den bilden är 37 millibågsekunder (~en hundratusendels grad), vilket motsvarar en tennisboll på den internationella rymdstationen. Bildvinklarna i båda bilderna är nära en halv bågsekund. Bilder: ESOhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2020/01/jorden_betelgeuse_storlek3.jpgJorden_Betelgeuse_storlek3https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2020/01/jorden_betelgeuse_storlek2-e1580051150675.jpgJorden_Betelgeuse_storlek2Medelavståndet mellan Jorden och Månen är 380 000 km. Solens radie är 700 000 km. Solens radie är alltså drygt 1,8 gånger så stor som Månens banradie. Flyttar vi vår utsiktspost till Jupiter och ser till synfältet i två dimensioner upptar Solen från Jupiter bara 4% av det den tar i anspråk från Jorden. Skulle vi placera Betelgeuse på Solens plats i vårt Solsystem skulle vi få ta oss ut till Jupiter för att slippa se Betelgeuse inifrån.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2020/01/eso0927b_betelgeuse.jpgA close look at BetelgeuseImage of the supergiant star Betelgeuse obtained with the NACO adaptive optics instrument on ESO’s Very Large Telescope. The use of NACO combined with a so-called “lucky imaging” technique, allowed the astronomers to obtain the sharpest ever image of Betelgeuse, even with Earth’s turbulent, image-distorting atmosphere in the way. The resolution is as fine as 37 milliarcseconds, which is roughly the size of a tennis ball on the International Space Station (ISS), as seen from the ground. The image is based on data obtained in the near-infrared, through different filters. The field of view is about half an arcsecond wide, North is up, East is left.2020-01-29T08:00:09+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2020/01/26/betelgeuse-och-dess-grande-finale/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2020/01/betelgeuse_sn2020.jpgBetelgeuse_SN2020https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2020/01/orion_skiss-e1579970901586.jpgOrion_skissBetelgeuse utgör Orions högra axel, vid pilen. Att den fått tillägget "α" skulle betyda att den, skenbart, vore den starkast lysande stjärnan i konstellationen Orion; Alpha Orionis. Den vänstra foten i Orion, den nere till höger sett från Norden, utgörs av Riegel. Det är, de facto, den stjärnan som lyser starkast i våra ögon. Ändå har den fått namnet Beta Orionis. Eventuellt kan det, när Johann Bayer klassificerade stjärnorna, mycket väl hända att Betelgeuse lyste starkare än Riegel. Både Riegel och Betelgeuse är stjärnor med variationer i ljusstyrka. 2020-01-27T19:30:15+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2020/01/07/kometen-2i-borisov/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2020/01/heic1918a.jpgComet 2I/BorisovComet 2I/Borisov. Bild: NASA, ESA, and D. Jewitt (UCLA)https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2020/01/hubble__cometborisov.jpgComet 2I/Borisov and Distant Galaxy in November 2019I november 2019 togs den här bilden av Comet 2I/Borisov genom rymdteleskopet Hubble. Röselseoskärpan i spiralgalaxparet 2MASX J10500165-0152029, som syns i samma riktning som kometen, beror på att teleskopet följde med kometens rörelse under exponeringen. Bild: NASA, ESA, and D. Jewitt (UCLA)2020-01-09T12:15:04+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2017/09/12/stjarnhimlens-arstider/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/09/1024px-lunars-star-map.jpg1024px-Lunars-star-mapGrafik: Michael Daly, via Wikimedia Commonshttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/09/polstjaernan1.jpgPolstjaernanJordens axel står (nästan) i linje med Polstjärnan. I en bild som denna, där kameran stått stilla med öppen slutare, ses stjärnorna dra bågar kring stjärnhimlens nordpol. Polstjärnan är den stjärna som är närmast polen.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/09/potw1043a.jpgStarry La SillaThe stars rotate around the southern celestial pole during a night at ESO’s La Silla Observatory in northern Chile. The fuzzy parts in the trails on the right are due to the Magellanic Clouds, two small galaxies neighbouring the Milky Way. The dome seen in the image hosts ESO’s 3.6-metre telescope and is home to HARPS (High Accuracy Radial velocity Planet Searcher), the world’s foremost exoplanet hunter. The rectangular building seen in the lower right of the image contains the 0.25-metre TAROT telescope, designed to react very quickly when a gamma-ray burst is detected. Other telescopes at La Silla include the 2.2-metre MPG/ESO telescope, and the 3.58-metre New Technology Telescope, the first telescope to use active optics and, as such, the precursor to all modern large telescopes. La Silla was ESO’s first observing site and is still one of the premier observatories in the southern hemisphere. #Lhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/09/comet_hale-bopp_over_pyramids_at_giza_1997_copyright_john-goldsmith_1280.jpgComet_Hale-Bopp_over_Pyramids_at_Giza_1997_copyright_John-Goldsmith_1280Månen, stjärnbilden "oxen", plejaderna, och Perseus fulländar bilden av kometen Hale-Bopp över pyramiderna i Giza, 1997. Bild: John Goldsmithhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/09/aarstider.jpgAarstiderBilden till vänster visar stjärnhimlen kvällstid i september och bilden till höger hur kvällshimlen ser ut i mars. Polstjärnan är himlens fixpunkt. Notera att Vintergatan löper rätt över kvällshimlen under hösten. Notera Vegas och Capellas placering i de olika bilderna. Källa: Stellariumhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/09/september1.jpgSeptemberKvällshimlen i nord-väst i slutet av september, så som den ser ut från 63°N. Pilen visar Polstjärnans position. Notera stjärnbilden "Lilla Björnen", i vars "svansspets" Polstjärnan finns. Nedan om den syns "Karlavagnen" som är en del av "Stora Björnen" Bilden är en skärmdump från Stellarium.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/09/mars2.jpgmarsI marskvällen håller Polstjärnan sin position men "Lilla Björnen" har vänt på sig. Nu syns Cassiopeja och Andromeda på himlen i nord-väst. Skärmdump, Stellarium.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/09/solsystemet_vintergatan.jpgSolsystemet_VintergatanDet plan som bildas av vårt solsystem ligger kring 60° mot det plan som bildas av vår hemgalax. Befinner man sig tillräckligt långt söderut för att ha mörka sommarnätter är det just då, under sommaren, som man har bäst uppsikt över Vintergatans centrum.2023-04-27T20:37:00+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2019/12/07/perspektiv-pa-markbrander/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/12/sentinel-2_l2a-timelapse_sydney_2019_1106-1201.gifSentinel-2_L2A-timelapse_Sydney_2019_1106-1201Time-lapse, som visar området väst- och nordväst om Sydney 6.11 till 1.12 2019. Bilderna är tagna från ESA's o EUMETSAT´s Sentinel-2, i band 12, 11 och 4.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/12/2019-12-06-sentinel-2b-l2a-false-color-urban-close.jpg2019-12-06, Sentinel-2B L2A, False color (urban) closeVäster om Newcastle, Nord-nordväst om Sydney bredde den här branden ut sig den 6:e december 2019. Det brinnande området i mitten av bilden är drygt 700 kvadratkilometer stort. Bild genom EO-Browser, Sinergise/ESAhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/12/2019_12_06_sydney.jpg2019_12_06_SydneyMed EO-Browsern kan man lätt mäta sträckor och ytor i bilderna. Här har jag markerat det område som fanns i närbild ovan, väster om Newcastle. Området är över 700 kvadratkilometer. Det kan jämföras med Helsingfors. Det är närmare fyra gånger Stockholms kommun eller dubbelt tätorten Stockholm. Infält i bilden är ett (nästan) motsvarande område utritat på Åland. Bild: Skärmdump från EO-Browser.2019-12-08T07:04:40+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2019/12/05/larare-i-ak-1-6-observerar-jorden-fran-rymden/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/12/eo_heureka2.jpgEO_Heureka2https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/12/eo_heureka3.jpgEO_Heureka3Markbränder var ett populärt studieobjekt under kursen. Här ger färska satellitbilder en bra överblick av proportionerna.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/12/eo_heureka1.jpgEO_Heureka1Heidi Kouki, pedagogisk planerare på Heureka, ger konkreta tips under en arbetssession.2019-12-05T06:23:02+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2019/12/04/kemisters-krangelterminologi-vs-astronomers-klarsprak/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/12/stars_n_sequence-1.jpgStars_n_sequencehttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/12/welcomeuniverse-1.jpgWelcomeUniverse2019-12-04T18:36:57+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2019/11/06/merkuriuspassage-11e-november-2019/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/11/eso0312a.jpgMercury transit on May 7, 2003Merkuriuspassagen 7:e maj 2003. Bild: ESOhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/11/time_and_date_merkuriuspassage.jpgTime_and_date_MerkuriuspassageFrån ett triangelformat område med toppen i Godthåb kan hela Merkuriuspassagen observeras 11.11.2019. Östra USA, Sydamerika, västligaste Afrika - och observatorierna på Teide - kommer att finnas inom det området. Bild: Skärmdump från timeanddate.comhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/11/merkuriuspassage_090516.jpgMerkuriuspassage_090516Merkurius är den lilla pricken som syns något lägre än och till vänster om mitten på Solen. Bild: Elijah Mathews2019-11-12T06:35:59+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2019/11/13/magnetfelt-er-kjedelige-kjedelige-greier-eller/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/10/magnetar-3b-450x580.gifmagnetar-3b-450x580https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/d/d6/Magnetar-3b-450x580.gif2019-11-09T07:34:34+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2019/10/30/astronomi-pa-teneriffa/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/10/73153144_10156497112431297_3672218405542297600_o.jpg73153144_10156497112431297_3672218405542297600_oDeltagarna i "Exploring the Universe, 2019" med Jose och Bent. Bild: Daniel Lópezhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/10/95.jpg95https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/10/94_not.jpg94_NOTAmanda Djupvik på NOT - via skypehttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/10/93_not.jpg93_NOThttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/10/92dopplermatte2.jpg92DopplerMatte2https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/10/91doppler.jpg91DopplerPrecis som ljudet upplevs olika för föremål som kommer mot observatören jämfört med ljudkällor som avlägsnar sig förändras våglängder i det ljus som emitterats från stjärnor beroende på om stjärnan är på väg mot oss eller från oss. Rödförskjutning är den tråd som leder in till universums fortgående expansion.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/10/90criticalufo.jpg90CriticalUFOEn farkost som ser ut att plötsligt ändra kurs och accelerera snabbare än nån farkost, byggd av människor, kan göra, kan efter lite tankeverksamhet kryddad med matematiskt arbete visa sig vara en albatross. Eventuellt. Definitivt inte nåt supersnabbt UFO.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/10/89doppler.jpg89DopplerElisabeth susar förbi Jose med sin tjutande mobiltelefonhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/10/88_dopplermatte.jpg88_DopplerMattehttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/10/87doppler.jpg87DopplerJose instruerar och inspirerar2019-11-06T02:58:46+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2019/08/07/perseiderna-sparen-av-swift-tuttle/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/08/perseus.jpgPerseusDe namnggivna, regelbundna, meteorregnen bär oftast namn utgående från den stjärnbild de ser ut att komma från. Skulle du märka ut alla "stjärnfall" under natten mellan 12:e och 13:e augusti skulle de flesta linjer du dragit gå ihop i stjärnbilden "Perseus". Bild: Skärmdump från Stellariumhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/08/perseiderna_cometswifttuttle_.jpgPerseiderna_CometSwiftTuttle_Varje år, i mitten av augusti, passerar Jorden den plats i sin omloppsbana där kometen Swift-Tuttle drog fram och strödde partiklar efter sig. Det är de partiklarna som kommer in i Jordens atmosfär och ger upphov till det meteorregn som kallas Perseiderna. Bild: Skärmdump från https://www.meteorshowers.org/2019-08-09T07:23:08+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2019/07/15/partiell-manformorkelse-16e-17e-juli-2019/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/07/bentesmaane190716_3.jpgBentesMaane190716_3Bild: Bente Jensenhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/07/bentesmaane190716_2.jpgBentesMaane190716_2Bild: Bente Jensenhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/07/bentesmaane190716.jpgBentesMaane190716Bild: Bente Jensenhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/07/maanfoermoerkelse_20190717_oslo.jpgMaanfoermoerkelse_20190717_OsloMånförmörkelsen 16-17 juli 2017 sedd från Oslo. Under den maximala förmörkelsefasen, en halvtimme före midnatt, syns Månen drygt 4º över horisonten. Skärmdump från Stellarium.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/07/maanfoermoerkelse_20190717.jpgMaanfoermoerkelse_20190717Bilden består av skärmdumpar från Stellarium och visar månförmörkelsens maximum, 00:30 CET, vid Botniska vikens östra kust, drygt 63ºN, i Helsingfors, och i Göteborg. 2019-07-17T18:00:52+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2019/06/29/narkontakt-med-asteroider/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/06/aida.jpgAIDABild: ESA – Science Officehttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/06/heramissionoverview.jpgHeraMissionOverviewhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/06/bennuryugu.jpgBennuRyugu101955 Bennu till vänster och 162173 Ryugu till höger, upptäckta i september respektive maj 1999. Ryugus diameter är en knapp kilometer. Bennus diameter är ungefär hälften så lång. Så - Visst finns det likheter. Hur lika de är när vi förhoppningsvis fått peta i proverna från dem återstår att se. Bilder: NASA och JAXA2019-06-29T18:44:16+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2019/02/10/hur-langt-stracker-sig-jordens-gravitation/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/02/promogravi.jpgpromoGravihttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/02/nasa-apollo8-dec24-earthrise.jpgNASA-Apollo8-Dec24-Earthrise"Earthrise". Bilden togs av William A. Anders, astronaut på Apollo 8, julafton 1968. Hur såg Månen då ut från Jorden, och hur var Solen placerad i förhållande till Apollo 8's resa till Månen?https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/02/rj_rm_gravitation2-2.jpgrJ_rM_Gravitation2https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/02/klossar3l.jpgKlossar3lKonsten att bygga höga torn är någonstans under utvecklingen ett utforskande av gravitation och friktion. Hur kan det komma sig att en kub som placeras på den övre sidan av den föregående hålls kvar medan den faller ifall den placeras mot en annan sida? Björn och Lärke har rätt bra koll på tornbyggandet i sitt rum. Men - Kan man bygga ett torn som når till Månen? Bild: Carolina Nylundhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/02/rj_rm_gravitation3-1.jpgrJ_rM_Gravitation3https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/02/rj_rm_gravitation1-1.jpgrJ_rM_Gravitation12019-06-10T09:22:07+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2019/06/07/kitsat-en-glimt-av-cubesat/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/05/dsc_6063.jpgDSC_6063https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/05/dsc_6060.jpgDSC_6060https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/05/dsc_6057.jpgDSC_6057https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/05/dsc_6043.jpgDSC_6043https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/05/dsc_6036.jpgDSC_6036https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/05/dsc_6019.jpgDSC_6019https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/05/dsc_5980.jpgDSC_5980Sensorerna är på plats och toppen med antennerna monteras.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/05/dsc_5956.jpgDSC_5956Kan vi få kontakt nu?https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/05/dsc_5928.jpgDSC_5928Det mesta är monterathttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/05/dsc_5919.jpgDSC_5919Tessa Nikander och Bruce Clayhills övervakar monteringen2019-06-10T09:14:53+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2018/08/19/sommarfenomen-2018-fran-ovan/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/08/algerbraendersvalbard.jpgAlgerBraenderSvalbardhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/08/smoke_from_fires_in_sweden.jpgSmoke_from_fires_in_SwedenI ESA's bilder över Skandinavien syns tydligt hur röken tar sig upp längs västligaste Sverige för att småningom, som rök brukar, ignorera gränser vi satt upp. Bilden innehåller modifierad Copernicus Sentinel data (2018), behandlad av ESAhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/08/sentinel-2-image-on-2018-07-30.jpgSentinel-2 image on 2018-07-30Svalbard 30.7.2018https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/08/sentinel-2-image-on-2017-08-03.jpgSentinel-2 image on 2017-08-03Svalbard 3.8.2017https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/08/sentinel-2-image-on-2016-08-21.jpgSentinel-2 image on 2016-08-21Svalbard 21.8.2016https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/08/sentinel-2-image-on-2018-07-15_l.jpgSentinel-2 image on 2018-07-15_LFinska viken, 15:e juli 2018, sedd från ESA's och Eumetsat's satellit Sentinel-2, som är en del av Copernicusprogrammet. Bilden är behandlad för att algerna ska framträda tydligt.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/08/sentinel-2-image-on-2018-08-01.jpgSentinel-2 image on 2018-08-01https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/08/sentinel-2-image-on-2018-07-221.jpgSentinel-2 image on 2018-07-22Finska Viken 22.7.2018https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/08/sentinel-2-image-on-2018-07-15.jpgSentinel-2 image on 2018-07-15Finska Viken 15.7.2018https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/08/sentinel-2-image-on-2018-06-17.jpgSentinel-2 image on 2018-06-17Finska Viken 17.6.20182019-06-03T17:52:01+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2019/05/25/solen-jorden-och-manen-orden-alltsa/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/05/solfoermoerkelse2018.jpgSolfoermoerkelse2018https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/05/jordensolen.jpgJordenSolenJorden och Solen, i stort sett skalenligt presenterade. Bilden av Solen är tagen 24:e maj 2019 av SDO. Bilden av Jorden, tagen från DSCOVR, är en pixel stor om bilden visas i sin hela bredd, 400 pxl.2019-05-25T07:38:23+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2019/05/22/hur-mycket-okunskap-kan-skyllas-pa-ett-om-an-aldrig-sa-vackert-foraldrat-sprak/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/05/sunrise-over-the-earth_l.jpgsunrise-over-the-earth_LSunrise over the Earth. Bild: Qimono.2019-05-23T13:13:17+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2019/05/09/var-finns-da-stjarnorna/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/05/tc3a4hesadu_2016_kristian_pikner.jpgTähesadu_2016_Kristian_PiknerMeteorer fotograferade från Estland 2016. Bild: Kristian Piknerhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/05/orionbetelgeuse.jpgOrionBetelgeusehttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/05/karlavagnen.jpgKarlavagnenKarlavagnen består av de sju mest ljusstarka stjärnorna (=stjärnorna med lägst visuell magnitud) i Stora Björnen. Den är lätt att hitta och befinner sig alltid över horisonten så länge man befinner sig norr om 45:e nordliga breddgraden.2019-05-09T13:45:15+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2017/06/27/hur-langt-ar-det-till-proxima-centauri/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/06/ann16002a.jpgThe Pale Red Dot CampaignPale Red Dot was an international search for an Earth-like exoplanet around the closest star to us, Proxima Centauri. It used HARPS, attached to ESO’s 3.6-metre telescope at La Silla Observatory, as well as other telescopes around the world. It was one of the few outreach campaigns allowing the general public to witness the scientific process of data acquisition in modern observatories. The public could see how teams of astronomers with different specialities work together to collect, analyse and interpret data, which ultimately confirmed the presence of an Earth-like planet orbiting our nearest neighbour. The outreach campaign consisted of blog posts and social media updates on the Pale Red Dot Twitter account and using the hashtag #PaleRedDot. For more information visit the Pale Red Dot website: http://www.palereddot.orghttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/06/sthlm_sydpolen.jpgSthlm_sydpolenhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/06/eso1629j.jpgArtist's impression of the planet orbiting Proxima Centauri (annEn möjlig vy från den första, och hittills enda, kända planeten kring Proxima Centauri. Bild: ESO/ M. Kornmesser2019-05-03T05:51:12+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2019/04/23/nordic-cansat-competition-2019/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/04/cansat_2019_c_sofiannapukkala.jpegCanSat_2019_c_SofiannaPukkalaSunset at Andoya Space Center. Image credit: Sofianna Pukkalahttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/04/segrare1.jpgSegrare1De vinnande lagen i Nordic CanSat Competition 2019. Fr.v. Kattmosfære (tre av fyra medlemmar), Team LarkCan och Limitless.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/04/pris5.jpgpris5https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/04/pris4.jpgpris4https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/04/pris3.jpgpris3https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/04/fyr.jpgfyrhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/04/presentationer.jpgpresentationerhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/04/pres8.jpgpres8Tølkkihttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/04/pres7d.jpgpres7dS'NOWhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/04/pres6.jpgpres6LarkCan2019-04-30T11:52:24+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2018/08/23/nar-ar-det-tillrackligt-morkt/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/08/skymningvaardagjaemning1.jpgskymningvaardagjaemning1https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/08/skymningskategorier1.jpgSkymningskategorierOriginalbild: TWCarlsonhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/08/aarstidssinus.jpgAarstidssinusy=0 i diagrammet betyder att Solen, när den står som högst på himlen, befinner sig (90 - breddgraden där du befinner dig) grader över horisonten. När y=1 lägger man till Jordens lutning mot planet i solsystemet; 23,5 grader. Vid y=-1 tar man bort 23,5 grader.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/08/skymningmidsommarnatt.jpgSkymningMidsommarNatthttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/08/skymningvaardagjaemning.jpgSkymningVaardagjaemning2019-04-30T08:56:02+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2019/04/21/enligt-klimatet-varas-det-nu-ungefar/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/04/2019-04-16-sentinel-2b-l2a-false-color.jpg2019-04-16, Sentinel-2B L2A, False colorhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/04/2018-04-14-sentinel-2b-l2a-false-color.jpg2018-04-14, Sentinel-2B L2A, False colorSamma område som i den tidigare bilden, samma satellit och samma band. Bilden är tagen 14:e april 2018. Det året låg isen och snön kvar betydligt längre. Farlederna in till hamnarna syns tydligt i bilden, liksom den snöröjda start- och landningsbanan vid flygfältet till höger i bilden.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/04/2017-03-25-sentinel-2a-l1c-false-color.jpg2017-03-25, Sentinel-2A L1C, False colorhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/04/2016-04-09-sentinel-2a-l1c-false-color.jpg2016-04-09, Sentinel-2A L1C, False colorTvå hamnstäder vid Finlands kust norr om Kvarken, Jakobstad och Karleby, hade öppet vatten ända in till hamnarna 9:e april 2016. Tunn, rutten, is ligger kvar inne i skärgården. Larsmo-Öja-sjön, som ligger blå mitt i bilden, är en invallad sötvattenbassäng. Ytan är stor, men medeldjupet i sjön är inte mer än ett par meter. Bilden är tagen från Sentinel-2 i band 8, 4 och 3. De tegelröda nyanserna i biden är närainfrarött som reflekteras från barrskog.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/04/2019-03-31-sentinel-2a-l2a-false-color-3.jpg2019-03-31, Sentinel-2A L2A, False color (3)Bilden tagen från Sentinel-2A, band 8, 4 och 3. Den intensivt röda färgen nordväst om Heidelberg kommer från spirande växtlighet på åkrar.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/04/2019-03-31-sentinel-2a-l2a-false-color-1.jpg2019-03-31, Sentinel-2A L2A, False color (1)Bilden spänner från Visp i nordväst till Crevoladossola i sydost. I synnerhet i dalen kring Crevoladossola är tillväxten stor, vilke kan ses i den intensivt röda färgen. Bilden tagen från Sentinel-2A, band 8, 4 och 3.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/04/2019-04-13-sentinel-2a-l2a-false-color.jpg2019-04-13, Sentinel-2A L2A, False colorVy över Oslo med omgivningar. Bilden är tagen från Sentinel-2A 13:april 2019.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/04/2019-04-02-sentinel-2b-l2a-false-color.jpg2019-04-02, Sentinel-2B L2A, False colorhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/04/2018-04-12-sentinel-2a-l2a-false-color.jpg2018-04-12, Sentinel-2A L2A, False colorhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/04/2019-04-16-sentinel-2b-l2a-false-color-1.jpg2019-04-16, Sentinel-2B L2A, False color (1)2019-04-21T13:25:10+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2019/04/16/om-att-avbilda-det-som-inte-gar-att-se/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/04/blackholecomp.jpgBlackHoleCompThe Event Horizon Telescope (EHT) — a planet-scale array of eight ground-based radio telescopes forged through international collaboration — was designed to capture images of a black hole. In coordinated press conferences across the globe, EHT researchers revealed that they succeeded, unveiling the first direct visual evidence of the supermassive black hole in the centre of Messier 87 and its shadow. The shadow of a black hole seen here is the closest we can come to an image of the black hole itself, a completely dark object from which light cannot escape. The black hole’s boundary — the event horizon from which the EHT takes its name — is around 2.5 times smaller than the shadow it casts and measures just under 40 billion km across. While this may sound large, this ring is only about 40 microarcseconds across — equivalent to measuring the length of a credit card on the surface of the Moon. Although the telescopes making up the EHT are not physically connected, they are able to synchronize their recorded data with atomic clocks — hydrogen masers — which precisely time their observations. These observations were collected at a wavelength of 1.3 mm during a 2017 global campaign. Each telescope of the EHT produced enormous amounts of data – roughly 350 terabytes per day – which was stored on high-performance helium-filled hard drives. These data were flown to highly specialised supercomputers — known as correlators — at the Max Planck Institute for Radio Astronomy and MIT Haystack Observatory to be combined. They were then painstakingly converted into an image using novel computational tools developed by the collaboration.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/04/galactic_centre_orbits.pngGalactic_centre_orbitsIllustration: commons.wikimedia.org / Cmglee2019-04-19T15:07:41+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2018/04/08/om-proportioner-i-tid-galaxer-2-4/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/04/andromeda_avvglaengder1.jpgAndromeda_AvvglaengderAndromedagalaxen, fotograferad i olika våglängder. Alla bilder förmedlar sin del av information. Bild(er): Radio: WSRT/R. Braun; Infrared: NASA/Spitzer/K. Gordon; Visible: Robert Gendler; Ultraviolet: NASA/GALEX; X-ray: ESA/XMM/W. Pietschhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/04/hubbleserien.jpgHubbleSerienBild: Ikonact. CC BY 2.5https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/04/herschel-planck_were_60_european_node_full_image_2.jpgHerschel-Planck_were_60_European_node_full_image_2Stora delar av teknologin i Herschel & Planck är utvecklad i Finland. Bland annat den kritiska programvaran. Bild: ESAhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/04/hubble_sequence_photo.pngHubble_sequence_photoBild: Ville Koistinen, CC BY-SA 3.0https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/04/hubble_sekvensen_l.jpgHubble_Sekvensen_LI bilden visas galaxer, enligt Hubbles serie, som om tunna skikt skurits ut ur tiden. I skiktet längst till vänster är galaxerna unga. Vad ska vi i så fall kalla galaxerna i "dagens skikt"? Tiden har ju sin gång. Bild: NASA, ESA, M. Kornmesserhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/04/redblue_shift.jpgRedBlue_shift2019-04-17T06:42:57+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2019/04/13/jordobservationer-och-satellitteknologi-pa-heureka/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/04/4862promo.jpg4862promohttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/04/img_20190411_132453877_2.jpgIMG_20190411_132453877_2Elever från Petalax beredda att montera ihop sina KitSat tillsammans med Anton Lindholm och Henrik Smulter. Jari Mäkinen drar informationen.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/04/4863.jpg4863https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/04/4862.jpg4862Även om en dator är att föredra kommer man rätt långt med både Chrom-book och surfplattor. När bilden togs var kursen egentligen över, men ingen hade kommit på tanken att ta en bild...https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/04/dsc_4860.jpgDSC_48602019-04-13T06:03:56+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2019/04/09/satellitbilder-som-foder-fragor/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/04/egyptian_crop_circles_node_full_image_2.gifEgyptian_crop_circles_node_full_image_2https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/04/sikkim_glacial_decline.gifSikkim_Glacial_declineBilden glaciärer intill "Världens tak" i december 2000 och december 2018. Bilden från 2000 är tagen av NASA's/USGS's Landsat 7 och den senare av ESA's/Eumetsat's Sentinel-2A vilken ingår i Copernicusfamiljen. Bild; NASA/USGS/University of Edinburgh/ETH Zurich/contains modified Copernicus Sentinel data (2018)https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/04/sentinel-2_svegypten_odlingar_2019-04-07.jpgSentinel-2_svEgypten_odlingar_2019-04-07Södra Egypten i en bild från 7:e april 2019, tagen av Sentinel-2 i band 8, 4 och 3. Det som visas som rött i bilderna är våglängder nära infrarött, just utanför det vi ser med våra ögon. Det är den färgen växterna skulle ha när fotosyntesen fungerar som den ska - om vi skulle kunna se den. Området spänner över 400km från väst till öst. Det är inte bara området som visas i GIF-bilden tidigare som odlats upp.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/04/egypt_landsat_ones2.gifegypt_landsat_oneS2Egyptens yta är till 95% täckt av öken. Här, i öknen, 300 km väster om Abu Simbel, finner vi stora konstbevattnade odlingar och Shark El Oweinats internationella flygplats. Bild: USGS/contains modified Copernicus Sentinel data (2019), processed by ESA, CC BY-SA 3.0 IGO2019-04-09T13:19:26+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2019/03/22/rymden-och-jorden-studiedag/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/03/promo.jpgpromohttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/03/dag302.jpgDag302https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/03/dag301.jpgDag301https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/03/dag209.jpgDag209Kursledare Jøran Grande, Nordic ESERO instruerar. Mariana Back (t.h.), Tekniska muséet, har berett möjligheterna för fortbildningsdagarna och inspirationekvällen på Tekniska muséet.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/03/dag208.jpgDag208https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/03/dag206.jpgDag206https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/03/dag203.jpgDag203https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/03/dag201.jpgDag2012019-03-22T13:38:21+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2019/03/21/rymden-och-jorden-larare-inspireras-pa-tekniska-museet-i-stockholm/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/03/tobias01.jpgTobias01Tobias Edman visade bland annat hur jordobservationsdata kan berika undervisningen i klassrummen.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/03/perina02-e1553118737926.jpgPerina02Perina Stjernlöf, kommunikationsansvarig och ansvarig för skolor, utbildning och myndighetssamverkan på Rymdstyrelsen, berättade om Nordic ESERO och om hur lärare kan delta i de kurser som ordnas av Nordic ESEROhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/03/mariana.jpgMarianaMariana Back inledde inspirationskvällen på Tekniska muséet.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/03/johan01.jpgJohan01Johan Köhler är ansvarig för rymdskrot på rymdstyrelsen. "Döda satelliter" är potentiella katastrofer i omloppsbana, men det finns idéer och planer för att trygga framtidens sateliter.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/03/jenny04.jpgJenny04Det är väl tecken på en bra afton när deltagarna dröjer sig kvar för att ta ut det sista ur evenemanget.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/03/jenny02.jpgJenny02Jenny framför en av de bilder hon tagit genom att fjärrstyra ett teleskop över nätet.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/03/jenny01.jpgJenny01Jenny Jansson, lärare och rymdambassadör, berättade om konkret rymdrelaterat arbete i klassrummen.2019-03-25T20:05:43+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2016/12/06/klimat-och-miljo-genom-satelliters-ogon-24/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/12/greenland_glaciers_sentinel-2.jpggreenland_glaciers_sentinel-2Bild: Copernicus Sentinel data (2015)/ESAhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/12/isglas_l1.jpgisglas_lhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/12/groenland_is_rorelse_2015.jpggroenland_is_rorelse_2015Grönlands glaciärer i rörelse. Bilden innehåller bearbetade Sentinel-data (2015)/ENVEO/ESA CCI/FFGhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/12/zi_hojd_l.jpgzi_hojd_lhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/12/zi_volym_l.jpgzi_volym_lhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/12/jordensyta.jpgjordensytahttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/12/watery_surface_node_full_image_2.jpgVatten på glaciärenLeverett Glaciären in på västra Grönland 8.8. 2010 Bild: Andrew Sole–University of Sheffieldhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/11/ice_sheet_in_motion_node_full_image_2.jpgice_sheet_in_motion_node_full_image_22019-03-11T17:43:35+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2019/02/23/uvitenskapelig-vitenskap/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/02/flying-house-final.jpgflying-house-finalhttp://2.bp.blogspot.com/-UmS6YQQlXcc/U4Np_rGYQKI/AAAAAAAABPE/PJ7KAGvH0rQ/s1600/flying-house-final.jpg2019-02-24T18:12:05+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2019/02/18/raketkurser-for-larare/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/02/52929441_350660165528240_1378495751088242688_n.jpg52929441_350660165528240_1378495751088242688_nhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/02/52845376_533590143831268_8668964807744946176_n.jpg52845376_533590143831268_8668964807744946176_nhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/02/52532735_666293327120653_3745678740194066432_n.jpg52532735_666293327120653_3745678740194066432_nhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/02/52347585_715731128820964_4062805265471242240_n.jpg52347585_715731128820964_4062805265471242240_nhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/02/51998498_10157170738291385_4208823051044782080_n.jpg51998498_10157170738291385_4208823051044782080_nhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/02/henrikanton.jpgHenrikAntonhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/02/52522676_10157170738361385_2544147723444027392_n.jpg52522676_10157170738361385_2544147723444027392_n2019-02-19T06:16:25+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2019/02/03/kan-man-fardas-sa-att-man-hela-tiden-gryningen-under-sig/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/01/orbital_sunrise_seen_from_the_international_space_station.jpgorbital_sunrise_seen_from_the_international_space_stationSoluppgången på Jorden, sedd från den internationella rymdstationen. Bild: Thomas Reiter NASA/ESAhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/01/zero-g_airplane_in_the_sunrise.jpgzero-g_airplane_in_the_sunriseVilken fart Novespace’s nyaste 'Zero-G-flyg bör hålla för att hela tiden kunna se soluppgången beror på vilken riktning planet flyger och över vilken breddgrad det befinner sig. Bild: ESA2019-02-01T09:58:55+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2019/01/27/to-teorier/2019-01-27T10:14:50+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2017/04/18/aalto-2-pa-vag-ut-i-rymden/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/04/aalto-1_-tiimi_node_full_image_2.jpgAalto-1_-tiimi_node_full_image_2https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/04/launch.jpgLaunchBild: United Launch Alliancehttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/04/aaltouniversitet_antenner.jpgAaltoUniversitet_antennerhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/04/aalto2_front.pngAalto2_fronthttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/04/aalto2.pngAalto2Aalto-2. Bild: Aalto satellite teamhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/04/aalto_comm.jpgAalto_commBild: Aalto satellite teamhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/04/a2_solpenel_sensor.jpgA2_solpenel_sensorhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/04/a2_omonterad.jpgA2_omonteradhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/04/a2_nav.jpgA2_navhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/04/a2_energy.jpgA2_energyBild: Aalto satellite team2019-01-22T17:28:52+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2019/01/21/manformorkelsen-21a-januari-2019/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/01/postfull.jpgpostfullLätt "köldsnö" i träden och gryningsblå himmel utgjorde en värdig inramning åt månförmörkelsens sista minuter - bortsett då från den tid Månen befann sig i Jordens halvskugga.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/01/dsc_4389-e1548090667213.jpgdsc_4389Den totala fasen tar slut samtidigt som himlen övergår från svart mot en mer blåaktig ton.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/01/prefull.jpgprefullNär Månen ännu till största delen ligger i halvskugga och den partiella fasen precis inletts ser Månen ut som om någon "tagit en tugga" ur den. Skuggan upplevs närmast svart i kontrast mot den ljusare delen av Månen. Närmare den totala fasen minskar ljusmängden som når oss från Månen och våra ögon släpper in allt mer ljus. Det är då vi allt mer noterar den röda färgen.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/01/dsc_4371-1.jpgdsc_4371Blodröd måne mellan snötäckta träd. Lika vackert som svårt att förmedla i bild.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/01/dsc_4366.jpgdsc_4366Just innan Månen helt glider in i Jordens kärnskugga syns kontrasten mellan halvskugga och kärnskugga. Kärnskuggans rödaktiga färg beror på att allt solljus som träffar Månen där har passerat genom Jordens atmosfär.2019-01-22T09:19:05+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2018/08/07/dags-for-solformorkelse-11-8-2017/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/08/dsc_3795.jpgDSC_3795Man kan ju inget annat än reta upp sig över molnen som anländer olämpligt. Å andra sidan kan man då likaväl se dem som ett inslag i händelsen. Bilden togs 12:36 från 63°38'45.2"N, 22°43'34''E. Mer bilder finns i senare inlägg.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/08/timeanddate.jpgTimeanddateBild: Skärmdump från Timeanddate.comhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/08/solfc3b6rmc3b6rkelse180811.jpgSolförmörkelse180811https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/08/jan_8119l.jpgJAN_8119LUnder solförmörkelsen 20:e mars 2015 var större delen av Solen skymd, sett från Pedersöre, Österbotten, i Finland. Det mönstret som syns på bouldering-klotet är avbilder av Solen, projicerad av ljuset som silar in genom tallars grenverk.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/08/jan_8037.jpgJAN_8037En bild av Solen projiceras på väggen enligt samma princip som en hålkamera fungerar. Ljuset kommer här in genom ett litet hål som stuckits i den presenning som täcker fönstret på väggen mitt emot.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/08/img_0869-e1533633313455.jpgIMG_08692019-01-21T08:58:32+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2019/01/12/den-totala-manformorkelsen-21-1-2019-ar-den-sista-pa-10-ar-som-i-sin-helhet-kan-ses-fran-norden/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2019/01/montage2-1.jpgmontage2Månförmörkelsen den 28:e juli 2018, fotograferad från Replotbron. Bilden är ett montage som visar händelseförloppet under 35 minuter från det att den totala förmörkelsen är över.2019-01-21T06:58:12+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2018/04/17/projekt-apollo-lyfter-larandet-over-amnesgranser/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/04/petalax_04.jpgPetalax_04Fallskärmarna är en viktig del av varje sond som släpps mot jordytan. Är fallhastigheten för låg driver den iväg med vinden. Å andra sidan riskerar den slås i bitar, eller ställa till med skada, ifall fallhastigheten är för hög.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/04/petalax_03.jpgPetalax_03Sonden sänder. Det som återstår är att kalibrera beräkningarna och att förbereda för lättast möjliga sammanställning av resultaten.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/04/petalax_02.jpgPetalax_02Anton, "Armstrong" Lindberg och en grupp elever synar ett kretskort som fått sina komponenter och bara väntar på energin.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/04/petalax_01.jpgPetalax_01Briefing inför onsdagseftermiddagens jobbpass.2019-01-13T16:02:02+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2018/06/07/petalax-apollos-forsta-steg-en-succe/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/06/img_20180603_162613.jpgsdrsdrhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/06/hittad.jpgHittadhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/06/skaermdumpar.jpgSkaermdumparhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/06/blickfraanovan.jpgBlickFraanOvanhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/06/slaepp.jpgSlaeppAndré Forsman och några elever låter dagens första ballong lyfta (infälld bild). Den hålls i koppel och befann sig under hela evenemanget ovanför Meterorian. Bland annat levererades en bild från ovan av den första ballongen som släpptes fri. (huvudbilden) Infälld syns också en bild av team 4's "Eye in the Sky" och Team 1's ballong som startat sin färd.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/06/dsc_2722.jpgDSC_2722https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/06/dsc_2697.jpgDSC_2697https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/06/dsc_2669.jpgDSC_2669https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/06/dsc_2627.jpgDSC_2627https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/06/dsc_2598.jpgDSC_25982019-01-13T15:59:36+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2016/05/09/merkuriuspassagen-9e-maj-2016/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/05/silkeborg.jpgSilkeborghttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/05/merkurius.jpgMerkuriusI Mattlidens skola, Esbo, Finland, hade Susanne Bergström-Nyberg placerat ett teleskop vid dörren. När skoldagen var slut var det världens naturligaste att ta sig en titt i teleskopet.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/05/attes.jpgAttesI Sökövikens skola i Esbo bjöds på en projicerad bild av Merkuriuspassagen. https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/05/13177857_1368710009811130_6719757695908696455_n.jpg13177857_1368710009811130_6719757695908696455_nCarl-Johan Källman, ordförande i Katternö Skywatchers, laddade upp första bilden av merkuriuspassagen 9:e maj 2016 – tagen i Jakobstad, Finland, klockan 14:11:40 lokal tid. Merkurius syns ”kl 4” på solen.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/05/merrkurjonas.jpgMerrkurJonasJonas Förste ser till att solteleskopet är klart innan Merkurius äntrar scenen och Sursik skolas elever står på kö.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/05/merkurelever.jpgMerkurEleverI Sursik skola, Pedersöre, Finland, var det stundtals trångt kring teleskopen.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/05/merkur.jpgmerkur2019-01-12T10:34:19+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2017/05/01/hur-lik-jorden-ar-en-jordlik-planet/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/05/207_earthlikeexoplanets_0722sm.jpg207_earthlikeexoplanets_0722smBild: NASA/Ames/JPL-Caltechhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/05/pluto.jpgplutoTill vänster ser vi en bild av Pluto som konstruerades 2010 baserat på data från rymdteleskopet Hubble. Till höger har fyra bilder tagna av New Horizons’ LORRI, kombinerats med färgdata från Ralph-instrumentet för att skapa en bild av Pluto "i helfigur". Bild: NASA/JHUAPL/SwRIhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/04/bloodmoon_l.jpgBloodMoon_LMånförmörkelsen 28:e september 2015, fotograferad genom en liten glugg i molnen över Fäboda, Jakobstad, 63°40'00.1"N 22°32'50.7"E. Den gången var det också "Supermåne". När Jorden befinner i linjen mellan Solen och Månen når inget solljus Månen direkt. Månen blir då inte helt mörk eftersom diffusserat ljus som gått igenom Jordens atmosfär lyser upp Månen. Skulle man då stå på Månen skulle man se alla Jordens soluppgångar och solnedgångar samtidigt. Därav kommer dess röda sken. https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/04/space_station_sunrise.jpgSpace_Station_sunrisehttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/04/1024px-emission_spectrum-fe-svg.png1024px-Emission_spectrum-Fe.svghttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/04/planetljus23.jpgplanetljus2https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/04/eso1706e.jpgLight curve of TRAPPIST-1 — showing the dimming events causedDet ljus som för knappt 40 år sedan strålade ut frå stjärnan vi kallar Trappist-1 varierade i styrka på sådant sätt att det går att urskilja regelbundna svackor i ljusflödet. Svackorna relateras till föremål som kommer in mellan oss och Trappist-1. Så gör planeter. Bild: ESO/M. Gillon et al.2019-01-06T18:17:55+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2018/11/27/venus-glader-den-morgonpigge-nu/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/11/venus_over_sursik.jpgVenus_over_Sursik19:e november 2018. Plötsligt har vi molnfritt väder och Venus lyser upp hösthimlen. Bilden togs med kameran i det vi fortfarande envisas med att kalla "telefon"https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/11/solar_system_orrery_inner_planets.pngSolar_system_orrery_inner_planetsModellen visar de fyra inre planeternas rörelser från 6:e juli 2018, när Jorden var i aphelium, till 3:e januari 2019 när Jorden är i periheliun. Varje kula på omloppsbanan representerar den sträcka planeten färdats under ett dygne. Avstånden är skalenliga, men inte planeternas eller Solens storlek. Bild: Wikimedia Commons / Datumizer.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/11/venus_22_oct_2018.jpgVenus_22_oct_2018Venus, fotograferad från Jorden (tänk att den inskjutna förklaringen skulle skrivas) 22:a oktober 2018. Då hade planeten precis passerat den position i sin omloppsbana när den är närmast Jorden. Bild: Shahrin Ahmad2018-11-27T17:59:06+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2018/11/13/tidsperspektiv-pa-var-kosmiska-kunskap/2018-11-13T05:18:33+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2018/10/31/keplerteleskopet-2009-2018/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/10/kepler22b-systemet1.jpgKepler22b-systemetKring Kepler-22 hittade Keplerteleskopet 2011 sin första planet i den beboeliga zonen. Stjärnan är något mindre än Solen vilket gör att den beboeliga zonen där är något närmare stjärnan än motsvarande zon i vårt solsystem. Planeten Kepler-22b är den minsta kända planeten i den beboeliga zonen kring en Sol-lik stjärna. Den beräknas vara drygt dubbelt så stor som Jorden och har en omloppstid på 289 jorddygn. Bild: NASA/Ames/JPL-Caltechhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/10/transit_diagram.jpgTransit_diagramEn himlakropp som kommer in mellan en stjärna och en iakttagare, t.ex. ett teleskop, blockerar en del av ljuset och får intensiteten att sjunka. Ifall det sker i jämn frekvens kan man anta att det är en himlakropp som ligger i omloppsbana kring stjärnan - troligen en planet. Originaldiagram: NASAhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/10/keplerteleskopet.jpgKeplerTeleskopetEn konstnärs illustration av uppdrag Kepler. Bild: NASA/JPLhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/10/kepler_planetkandidater_7_2015.jpgkepler_planetkandidater_7_2015Diagrammet visar de planetkandidater som Keplerteleskopet registrerade under lite drygt första halvan av 2015 i gult. Ett helt nytt område i diagrammet är små planeter med en mycket kort omloppstid. Det är också värt att notera att den stor del av planeterna har omloppstider (lokala "år") som är tiotalet jorddygn långa. Originalbild: NASA Ames/W. Stenzel2018-11-01T09:59:42+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2018/05/16/varfor-sanda-bepicolombo-pa-rundresa-nar-sonden-ska-till-merkurius/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/05/bepicolombo_2014_exploring_mercury_large.jpgBepiColombo_2014_exploring_Mercury_largeCredit: ESAhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/05/img_0810.jpgimg_0810Under Merkuriuspassagen 9:e maj 2016 syntes Merkurius som en silhuett mot Solen under 7½ timme. Hur långt är det då mellan exponeringarna i den sammansatta bilden? Bild: NASA's Goddard Space Flight Center/SDO/Genna Duberstein2018-10-23T15:18:26+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2015/11/26/svarta-hal-mork-materia/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/11/16854840301_bca2991262_z1.jpg16854840301_bca2991262_zFysikken i fokus, Andøya Space Center (ASC), 2015 Bild: NAROMhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/11/p-22-a-group-shot-at-nyccsse-web1.jpgP-22-A-Group-Shot-at-NYCCSSE-web"A Day at New York City Center for Space Science Education (NYCCSSE)."https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/11/galaxcentrum.jpgGalaxCentrumPer definition kan vi inte se ett svart hål - men vi kan se att det finns där! Bild: Skärmdump från Discovery Chanels "How the universe works"2018-10-22T14:10:20+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2017/12/26/teleskop-sma-och-stora/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/12/apollo15lunarrover.jpgApollo15LunarRoverApollo15 Lunar Rover Bild: NASA/Dave Scotthttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/12/rayleighskriterium.jpgRayleighsKriteriumhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/12/rayleighs_criterium.jpgrayleighs_criteriumHär har Rayleighs kriterium använts för att räkna ut vilket avståndet måste vara mellan två punkter på månen för att de ska kunna skiljas från varandra. Våglängden är satt till 600 nm, gul-orange. Här är "vårt" 8-tums hobbyteleskop jämfört med Hubble och ELT. Avståndet mellan Jorden och Månen är avrundat till 380000 km. Borde avståndet mellan rymdteleskopet Hubble och Månen vara ett annat?https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/12/m82suprnva.jpgM82SuprnvaSupernova i M82, Cigarrgalaxen, fotograferad 27.01.20014. Supernovan gavs beteckningen SN2014J och var av typ 1a, vilka används som "standarsljus" för att bland annat kunna mäta avstånd i rymden. Supernovan är den ljusaste fläcken, som syns till höger i galaxen. Bild: Jonas Förstehttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/12/andromeda_hubble.jpgAndromeda_HubbleDen skarpaste bilden, hittills, av stjärnformationer i en annan galax än vår egen - tagen i synligt ljus av vår granngalax M31, Andromedagalaxen. Följ länken i bilden till Hubble's webbsidor för att se en inzoomning av sällan skådat slag. Hubble Bild: NASA, ESA, and T. Lauer (National Optical Astronomy Observatory); WIYN/KPNO Bild: T. Rector and B. Wolpa (NOAO/AURA/NSF)https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/12/hubble_deep_field.jpgHubble_deep_fieldHubble Ultra Deep Field 2014. Bilden är uppbyggd av exponeringar, samlade från 2002 till 2012. https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/12/plejaderna.jpgPlejadernaPlejaderna, Seven Sisters, Subaru. Bild: Dylan O'Donnell, deography.comhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/12/23097044845_59907e66a9_k.jpg23097044845_59907e66a9_kM81, "Bodes Galax", nämnd efter Johann Elert Bode som upptäckte galaxen den 31 december 1774; M82, Cigargalaxen, och NGC 3077 fångade på bild av Pekka Ruohomäki Teleskopsystem: C9.25 Hyperstar, Kamera: Atik 460, Luminans: 15x180 sek, rött: 15x180 sek, grönt: 15x180 sek, blått: 15x180 sekhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/12/l_stjaernekvaell02.jpgL_Stjaernekvaell02En grupp deltagare i en astronomikurs bekantar sig med Katternö SkyWatchers' teleskop - och givetvis med stjärnorna ovanför. En liten stund efter att denna bild tagits hörs nån säga ungefär: "Jag tycker nästan det är mer intressant att se bredvid teleskopet."https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/12/hubble_01.jpgHubble_01Rymdteleskopet, Hubble, fotograferad i februari 1997 av besättningen ombord på rymdfärjan Discovery.2018-10-22T09:04:10+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2018/07/20/exceptionell-manformorkelse-27-28-juli-2018/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/07/20180728foermoerkelse.jpg20180728FoermoerkelseFrån Replotbron syntes Månen just innan den totala fasen var över. Tidigare under kvällen/natten hade bron varit livligt trafikerad av människor som gick upp för att få se, och kanske få en bild av, Månen. När den väl visade sig ur dis och moln var bron rätt tom på folk. Mars fanns det dock ingen chans att få syn på vrån 63 grader nord, även om bron är hög. Till det hade det krävts absolut fri sikt ända ner till horisonten.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/07/visibility_lunar_eclipse_2018-07-27.pngVisibility_Lunar_Eclipse_2018-07-27Bild: Wikimedia commonshttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/07/maanformoerkelse20180728.jpgMaanformoerkelse20180728I Vasa vid Bottniska vikens kust finns det möjligheter att se den totala månförmörkelsens slutskede. Vid den tid Mars skymtar i buskarna är Saturnus på väg bakom horisonten och endast halva Månen är i Jordens kärnskugga. Bild: Stellariumhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/07/mc3a5nfc3b6rmc3b6rkelse.jpgMånförmörkelseSkissen visar hur en månförmörkelse uppstår. Preumbra, eller halvskugga, kallas den period när Jorden delvis skymmer Månen för solljuset. Under en total månförmörkelse träffas Månen endast av det solljus som passerat genom och diffuserats i Jordens atmosfär. Den inföllda bilden är tagen under månförmörkelsen 28:e september 2015.2018-10-07T12:36:21+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2018/10/04/asteroider-en-oversikt/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/10/fig2-1.jpgfig2 (1)https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/10/fig1_onc20180921_0404_scale.jpgfig1_onc20180921_0404_scaleNärbild av asteroiden Ryugu, fotograferad från Hayabusa2 21:a september 2018. Avståndet till asteroiden var då kring 64 m. Bild: JAXAhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/09/1024px-ceres_and_vesta_moon_size_comparison.jpg1024px-Ceres_and_Vesta,_Moon_size_comparisonEn storleksjämförelse mellan Vesta, Ceres och Månen. Vesta är den fjärde himlakroppen som upptäcktes i asteroidbältet och den näst största rena asteroiden efter Pallas. Ceres' massa är tillräckligt stor för att gravitationen ska ge den en sfärisk form och då kan den klassificeras som dvärgplanet, även om den finns bland asteroiderna. Bildoriginal; Vesta: NASA/JPL-Caltech/UCAL/MPS/DLR/IDA, Ceres: Justin Cowart, Månen: Gregory H. Reverahttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/09/asteroids-20060509.pngAsteroids-20060509De asteroider som är inprickade i vitt hör till det huvudsakliga asteroidbältet. De som är inprickade i grönt kallas "trojaner" och är infångade i Lagrangepunkterna 4 och 5 visavi Solen och Jupiter. Hilda-asteroiderna är märkta med blått och de som tidvis kommer nära Jorden är märkta med rött.2018-10-04T09:43:57+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2017/03/13/manen-ett-mojligheternas-klot/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/03/kaguya_selene.jpgKaguya_SELENEJAXA's sond, Kaguya (SELENE) fångade "jorduppgången" 7:e november 2007https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/03/lunaradventure.jpgLunarAdventurehttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/03/maanejord.jpgmaanejordTeleskop på månens bortre sida skulle kunna skötas och manövereras bättre än rymdbaserade teleskop. Ändå skulle utsikten gå helt fri från de störningar som jordens atmosfär och mänsklig aktivitet och teknologi ger upphov till.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/03/multi-dome_base_being_constructed.jpgmulti-dome_base_being_constructedTänkbar vy över en internationell bas på månen. Bild: ESA/Foster + Partners2018-10-03T18:08:12+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2015/01/27/speciellt-placerade-satelliter/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/01/lagrange_svart_l.jpgLagrange_svart_LSkiss av inre delen av vårt solsystem med Lagrangepunkterna L1 - L5 utritade. Jordens omloppsbana kring solen är utmärkt med blått.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/01/lagrange3l.jpgLagrange3LLagreangepunkterna 1 och 2https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2014/12/lagrangevit.jpgLagrangeVithttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2014/12/lagrangel.jpgLagrangeL2021-11-29T12:21:06+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2015/08/25/ar-fysikern-gammal/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/08/newhorizonsteam.jpgStyx with New Horizons TeamTommy Shaw, Todd Sucherman och Lawrence Gowen ur bandet Styx poserar tillsammans med medlemmar i New Horizons vetenskapliga team, 1:a juli 2015 Bild: NASA/Joel Kowskyhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/08/rosetta_team.jpgRosetta_teamRosetta flight control team seen in the mission's Dedicated Control Room during the flyby of asteroid Lutetia, 10 July 2010 Image: ESA/J. Mai - CC BY-SA IGO 3.0https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/08/fysiker.jpgFysikerHur ser en tonåring på en bild som denna?2018-09-26T18:52:34+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2018/09/20/meteorregn-observationer-fran-balkongen/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/09/meteor.jpgMeteorEn 20 sekunder lång exponering under Perseiderna's årliga meteorregn gav utdelning. Spruce Knob, West Virginia 13:e augusti 2015. Bild: NASA/Bill Ingallshttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/09/nasa_astronaut_gateway.jpgNASA_Astronaut_gatewayMånens skära skymtar genom den tunna hinna kring Jorden som utgör vår atmosfär. Bild: Gateway to Astronaut Photography of Earth2018-09-22T09:36:57+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2018/08/11/solformorkelse-11-augusti-2018/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/08/dsc_3755.jpgDSC_3755https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/08/dsc_3720.jpgDSC_3720Ibland syntes Solen bara någon sekund i taget bakom något tunnare moln.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/08/dsc_3793.jpgDSC_3793Bilden togs 11:35 CET, drygt 10 minuter innan förmörkelsen nådde sitt maximum.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/08/img_20180811_120950531_2.jpgIMG_20180811_120950531_2https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/08/dsc_3771.jpgDSC_3771Solen, delvist skymd av Månen, och mörka moln ger en liten glimt av hur dramatiskt det kändes just då när vinden slet en hink ur sandlådan, blåste den över vägen och in i skogen. Solen själv var med all säkerhet högst opåverkad av händelserna hos oss.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/08/dsc_3784.jpgDSC_3784Molnen gjorde sitt bästa för att hålla ridån fördragen men då och då syntes en glimt av Solen. Hittar du Solen i bilden?2018-08-12T10:14:34+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2018/07/29/manformorkelse-i-bilder/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/07/20180728foermoerkelse1.jpg20180728FoermoerkelseMånen som precis börjar kliva ut ur Jordens kärnskugga visar sig över Vasa.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/07/replotbron.jpgReplotbronRedan vid halv-elva-snåret (21:30 CET) samlades människor på Replotbron utanför Vasa i Österbotten, Finland, för att njuta av ett skådespel som inte ville visa sig. Fri sikt söderöver trumfade ändå inte molnen åt samma håll.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/07/nattlysandeskyar.jpgNattlysandeSkyarSmå strimmor av nattlysande moln över molnen.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/07/maanfoermoerkelse_slutskede-e1532801698939.jpgMaanfoermoerkelse_slutskedeSenast i detta skede är det tydligt att det inte är fråga om en av Månens faser som syns. Oberoende av hur Solen och Månen skulle befinna sig i förhållande till varandra är det omöjligt att Månen skulle vara upplyst på detta sätt om inget vore i vägen. Det som ses till höger på Månen är Jordens skugga.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/07/maanenmars_s.jpgMaanenMars_sMånen och Mars speglas i Svarttjärn, en liten fågeltjärn alldeles intill Brudarebacken. Bild: Peter Blomqvisthttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/07/maanenmars_2.jpgMaanenMars_2Månen i Jordens kärnskugga och grannplaneten Mars. Den senare bör i detta skede vara en starkare ljuskälla än den förmörkade Månen men molnen ställer till det. Bild: Peter Blomqvisthttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/07/maanenmars_1.jpgMaanenMars_1Månen, ännu helt inne i Jordens kärnskugga visar sig bakom Brudaremasten i Göteborg. Bild: Peter Blomqvisthttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/07/kollage_4.jpgkollage_4Månen, sedd från Replotbron, från total månförmörkelse fram till att Månen i stort sett till hälften klivit ut ur Jordens kärnskugga.2018-07-29T11:05:02+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2018/07/13/fougeres-vinterdag-och-sommarskrud/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/07/sentinel-2_2018-07-08_och_2018-01-19_8_3_21.jpgSentinel-2_2018-07-08_och_2018-01-19_8_3_2https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/07/sentinel-2-image-on-2018-07-08_888.jpgSentinel-2 image on 2018-07-08_888Sentinel-2, band 8, 8:e juli 2018https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/07/sentinel-2-image-on-2018-07-08_444.jpgSentinel-2 image on 2018-07-08_444https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/07/sentinel-2-image-on-2018-07-08_333.jpgSentinel-2 image on 2018-07-08_333https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/07/sentinel-2-image-on-2018-07-08_222.jpgSentinel-2 image on 2018-07-08_222https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/07/sentinel-2-image-on-2018-01-19_888.jpgSentinel-2 image on 2018-01-19_888Sentinel-2, band 8, 19:e januari 2018https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/07/sentinel-2-image-on-2018-01-19_444.jpgSentinel-2 image on 2018-01-19_444https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/07/sentinel-2-image-on-2018-01-19_333.jpgSentinel-2 image on 2018-01-19_333https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/07/sentinel-2-image-on-2018-01-19_222.jpgSentinel-2 image on 2018-01-19_222https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/07/sentinel-2-image-on-2018-07-08_8_3_2.jpgSentinel-2 image on 2018-07-08_8_3_2Sentinel-2, band 8, 3 och 2, 8:e juli 20182018-07-13T08:21:11+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2016/08/27/jordobservationer-hur-da/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/08/italy_earthquake_displacement_node_full_image_2.jpgItaly_earthquake_displacement_node_full_image_2Bild: ESA/ CNR-IREAhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/08/nvdi.jpgNVDIEn jämförelse i NVDI mellan juni och oktober. Bild: Gennaro Cappelluti - https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=12876160https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/08/baltic_bloom2.jpgBaltic_bloom2Algblomning i Östersjön. Översiktsbilden är blåaktig - så som man förväntar sig. Vid röda pilen har bilden bearbetats så att de blå frekvenserna minskats. Infällt finns en del av översiktsbilden - accentuerad för att visa ett fartyg som plöjer vatten med algbälte. Bilder: Copernicus Sentinel data (2015)/ESAhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/07/ksw_ballong_1280.jpgDCIM101GOPROÖsterbottniska kusten vid Karleby, Finland fotograferad från en höjd om c:a 20 km. Yxpila industri- och hamnområde syns nere till höger. Bild: Katternö Skywatchers2018-07-13T07:14:07+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2018/06/11/workshop-med-ballong-och-radio/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/06/fart_vs_tid.jpgfart_vs_tidhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/06/hojd_vs_tid.jpgHojd_vs_tidhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/06/oh6vhf-4.jpgOH6VHF-4Det går även i efterhand att söka upp signalerna från lärarnas ballong, OH6VHF-4, och KSW's rekordballong, OH6VHF-2. Klicka på punkterna i kurvorna som beskriver färden över Jorden så får ni fram positionsdata och momentan horisontell hastighet för just det tillfället.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/06/dsc_2859.jpgDSC_2859Utrustningen är bärgad. Data säkrad. Oskar Roos, Mats Braskén, Carl-Johan Källman och Maria Södö har dagens projekt i hamn.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/06/dsc_2848-e1528474955640.jpgDSC_2848https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/06/dsc_2846.jpgDSC_2846Vi hade en plan. Vi behövde en stege, ett teleskopskaft till en borste, ett par metspön, ett långt snöre och en bit järntråd. När väl Caijo kom med ännu ett metspö fick vi ner vår skatt ur tallen.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/06/dsc_2840.jpgDSC_2840Månen, några moln, en antenn och de första strimmorna av morgonsolen. Vad mer kan man önska sig en onsdagsmorgon?https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/06/dsc_2835-e1528294520232.jpgDSC_2835En trådantenn på 17,25 cm hängandes från en sändare med en effekt på 20mW klarade gott ett avstånd på 73km med en rejäl mottagarantenn. Just den är en av de få saker i sammanhanget som måste via en våg för att godkännas. https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/06/dsc_2831.jpgDSC_2831https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/06/dsc_2829.jpgDSC_28292018-06-11T04:01:59+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2018/05/28/kom-varen-fort-i-ar/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/05/sentinel-2-image-on-2018-05-201.jpgSentinel-2 image on 2018-05-20https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/05/sentinel-2-image-on-2018-05-071.jpgSentinel-2 image on 2018-05-07https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/05/sentinel-2-image-on-2018-04-12.jpgSentinel-2 image on 2018-04-12https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/05/sentinel-2-image-on-2018-04-02.jpgSentinel-2 image on 2018-04-02https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/05/sentinel-2-image-on-2018-03-16.jpgSentinel-2 image on 2018-03-16https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/05/sentinel-2-image-on-2018-01-27.jpgSentinel-2 image on 2018-01-27https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/05/sentinel2_spectral_band.jpgSentinel2_spectral_bandSentinel-2's band i synligt ljus och väldigt nära infrarött. Bild: ESA2018-05-28T18:07:38+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2018/05/07/om-frihet-jamlikhet-och-forskning-galaxer-4-4/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/05/gaia_verarubin.jpgGAIA_VeraRubinhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/05/gaia_s_sky_in_colour-1.jpgGaia_s_sky_in_colour (1)Vår egen galax, Vintergatan, avbildad mer noggrannt än någonsin tidigare. Mer info på ESA's webbsida. Mer om Gaias data, samlad under en period på 22 månader finns i denna video. I en annan video syns parallaxrörelserna, orsakade av Jordens banrörelser kring Solen. Bild: ESA/Gaia/DPAChttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/05/verarubin.jpgVeraRubinVera Rubin, observerandes med ett teleskop på Vassar Collage kring 1947. Ofta bör vi påminnas om att de stora, berömda, upptäckarna var unga när de lade grunden för sin forskning. Det tar tid för omvärlden att förstå. Därför ser vi ofta grånade, fårade fysiker på bild. Läs gärna mer om Vera Rubin på AstroMarias blogg. Bild: Vassar College, AIP Emilio Segrè Visual Archives 2018-05-08T07:20:47+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2018/05/01/vadan-av-att-fanga-det-man-ser/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/05/lr_maanenjupiter_korrigerad_010520181.jpgLR_MaanenJupiter_korrigerad_01052018https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/05/collage1.jpgCollage2018-05-01T17:51:40+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2018/04/24/de-stora-linjerna-galaxer-3-4/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/04/astronomi_timeline_galax.jpgAstronomi_Timeline_Galaxhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/04/herschel_and_planck_cruise_to_l2_node_full_image_2.jpgHerschel_and_Planck_cruise_to_L2_node_full_image_2Herschel och Planck så som det kunde ha sett ut när satelliterna lämnade bärraketen och var för sig fortsatte sin resa ut till Lagrangepunkt 2. Stora delar av teknologin i Herschel & Planck är utvecklad i Finland. Bland annat den kritiska programvaran. Bild: ESA / AOES Medialabhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/04/teslawirelesspower1891.pngTeslaWirelessPower18912018-04-24T14:35:29+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2018/04/22/nordic-cansat-pa-andoya-10-13-april-2018/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/04/paermbild.jpgPaermbildhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/04/prisutdelning.jpgprisutdelninghttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/04/lagbild.jpglagbildhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/04/laddning.jpgladdninghttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/04/fallskaerm.jpgfallskaermhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/04/droenare.jpgdroenarehttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/04/lailajennyylva.jpgLailaJennyYlvaDet är inte lätt att säga vare sig var eller när något börjar. Här sitter hur som helst Laila Dragvik, Jenny Jansson och artikelförfattaren Ylva Skilberg i sällskapsrummet på Andøya Space Center 2014 och pysslar med arbetsuppgifter i anslutning till kursen "Under Polarhimlen". Kurser på ASC kan leda till spännande ting. ;-)2018-04-22T09:26:12+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2017/01/20/under-polarhimlen-2017/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/01/103.jpg103https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/01/096.jpg096https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/01/022.jpg022Pedagogisk karusell - ett sätt att ta tillvara kunskapen som finns i rummet2018-04-18T08:44:45+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2018/04/02/om-proportioner-galaxer-1-3/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/04/moon_over_andromeda.jpgMoon_over_AndromedaAndromedagalaxen, M31, med satellitegalaxerna M32 och M110, skulle vara imponerande på natthimlen ifall vi skulle kunna se den med blotta ögat. Här är månen skalenligt inklippt för jämförelsens skull. Bildoriginal: Adam Evans och Luc Viatour, montage: Rothwild Wikimedia Commons, och Jan (i efterskott)https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/04/654242main_p1220b3k.jpg654242main_p1220b3kNågon gång framöver kunde natthimlen från Jorden, eller nån annan planet på motsvarande plats i Vintergatan, se ut på detta sätt. M31, Andromedagalaxen, är på väg att kollidera, eller förena sig, med vår galax. Onekligen vore det en mäktig syn. Bild: NASA; ESA; Z. Levay, R. van der Marel, STScI; T. Hallas; A. Mellingerhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/04/the_hubble_ultra-deep_field.jpgThe_Hubble_ultra-deep_fieldMellan 24:e september 2003 och 16:e januari 2004 lät man teleskopet fokusera i en riktning som från dess omloppsbana såg synnerligen mörk ut. Totalt över 800 exponeringar på sammanlagt över 11 dygn gjorde att även de mest ljussvaga objekt tillförde sensorerna så pass mycket ljus att man därifrån kunde skapa en imponerande bild av avlägsna galaxer. Bild: NASA/ ESA/ STScI (S. Beckwith)/ HUDF Teamhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/04/skalmodell.jpgSkalmodellhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/03/andromeda_vintergatan.jpgAndromeda_VintergatanI den här bilden syns Andromedagalaxen till vänster och något som kunde vara vår galax, Vintergatan, till höger. De visas här så skalenligt som för tillfället är  möjligt.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/03/l_vintergatan1.jpgl_Vintergatan1Vintergatan, fotograferad inifrån, från 63°40'09.0"N 22°32'44.0"E 24.9.2017.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/03/cosmicweb_planck.jpgCosmicWeb_Planck2018-04-12T06:48:08+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2014/10/03/om-proportioner-del-3-avstand-i-vinklar/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2014/10/parsec3.jpgParsec3https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2014/10/parsec2.jpgParsec22018-03-30T08:03:25+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2017/01/26/klimat-och-miljo-genom-satelliters-ogon-34/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/01/chiapas_forest_land-cover_map.gifchiapas_forest_land-cover_maphttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/01/proba-v_image_of_western_brazil.jpgproba-v_image_of_western_brazilhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/01/portovelhobrazil_utsnitt.jpgportovelhobrazil_utsnitthttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/01/portovelhobrazil.jpgportovelhobrazil2018-03-27T11:43:30+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2015/05/10/kan-man-tro-pa-vetenskapen/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/05/hubble2.jpgHubble2Credit: Pnas http://www.pnas.org/site/misc/images/Hubble2.jpghttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/04/bluff.jpgBLUFF2018-03-26T13:23:49+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2018/03/15/vi-ror-pa-oss/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/03/197_2015197235104.jpg197_2015197235104Credit: NASA EPIC Teamhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/03/eso1339e.jpgArtist's impression of the Milky Way (updated - annotated)Bilden av Vintergatan är skapad av en konstnär utgående från de data vi har fått in till dags dato. Vad skulle krävas för att vi skulle få en riktig bild av vår egen galax? Bild: NASA/JPL-Caltech/ESO/R. Hurthttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/03/maanenkringsolen.jpgmaanenkringsolenhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/03/maanenjordenomlopp.jpgMaanenJordenOmlopphttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/03/jorden_cutaway.jpgJorden_CutAwayhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/03/jorden_cos_cutaway.jpgJorden_cos_CutAway2018-03-15T19:18:01+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2018/02/20/kurser-pa-gang/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/01/04.jpg04https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/01/03.jpg03https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/01/02-e1516124376764.jpg02https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/01/01.jpg01Bilderna är tagna när kursen gick på Arcada i Helsingfors under hösten 20172018-02-20T16:08:46+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2018/01/10/jordens-atmosfar-teleskopens-forbannelse/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/01/krabbnebulosan_radioinfraroed_otpiskt_uv_roentgen_l.jpgKrabbNebulosan_RadioInfraroed_otpiskt_UV_Roentgen_Lhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/01/16678787010_288ccc3701_c.jpg16678787010_288ccc3701_cJames Webb Spate Telescope ska studera de första ljusa objekten som bildades i universum cirka 400 miljoner år efter big bang. Därtill ska teleskopet undersöka hur galaxer bildas och utvecklas, studera stjärnornas och planeternas födelse och undersöka solsystemet och exoplaneter runt andra stjärnor.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/01/repair-hubble-3-shuttle-closeup.jpgRepair-hubble-3-shuttle-closeupAnchored on the end of orbiter Endeavour's remote manipulator system arm, astronaut Jeffrey Hoffman (foreground) prepares to install the new wide field planetary camera into the empty cavity of the Hubble Space Telescope (HST). Astronaut Story Musgrave works with a portable foot restraint. Date of Image: 1993-12-07 http://www.nasaimages.org/luna/servlet/detail/nasaNAS~9~9~61127~164974https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/01/krabbnebulosan_radioinfraroed_otpiskt_uv_roentgen.jpgKrabbNebulosan_RadioInfraroed_otpiskt_UV_RoentgenKrabbnebulosa Galleri: Stora bilden är en kompositbild bestående av flera bilder från flera teleskop, tagna i olika våglängder. Bilden, baserad på information förmedlad i radiovågor är tagen av NASA's VLA i New Mexico, bilden i infrarött är tagen av NASA's Spitzer, bilden i synligt ljus är från NASA's/ESA's Hubble ST, bilden i UV är tagen av ESA's XMM-Newton och röntgenbilden är tagen av NASA's Chandra X-Ray Observatory.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/01/sola_20180109vf.jpgSOLA_20180109vfSkulle man 9:e januari 2018 försett ett teleskop med ett vanligt solfilter och sett på vår egen stjärna skulle man ha sett något i stil med bilden längst till höger i serien. I solfläckars frånvaro en rätt ointressant bild. Ett solteleskop utrustat med rätt typ av filter kunde man ha sett protuberanserna på solen i stil med det som visas i näst sista bilden. Bilderna är hämtade från NASA's Solar Dynamic Observatory, SDOhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/01/sun_20180109vf.jpgSUN_20180109vfhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/01/wl.jpgWLhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/01/atmosphere_sv.jpgatmosphere_svElektromagnetisk strålning och atmosfärens ogenomtränglighet, opacitet. Originalbild: https://en.wikipedia.org/wiki/File:Atmospheric_electromagnetic_opacity.svg2018-02-12T11:51:48+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2018/01/31/raka-svar-pa-fragor-om-manformorkelsen-31-1-3018/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/01/mc3a5nfc3b6rmc3b6rkelse_erikgunnes.jpgMånförmörkelse_ErikGunnesErik Gunnes tog denna bild med den till drygt hälften förmörkade Månen över Høyholmene, Kvænangen. Notera att den mörka delen av Månen även i detta ljus ger ett rödaktigt intryck.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/01/mc3a5nfc3b6rmc3b6rkelse_bentejensen.jpgMånförmörkelse_BenteJensenhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/01/mc3a5nfc3b6rmkelse2_bentejensen.jpgMånförmkelse2_BenteJensenMånförmörkelse över Andenes. Den totala fasen gick delvis obemärkt förbi i Norden eftersom solljuset då ännu svepte över landskapen. Längre söderöver i de nordiska länderna var spektaklet över när Månen steg över horisonten. Foto: Bente Jensenhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/01/epic_1b_20170821171450.pngepic_1b_201708211714502018-01-31T20:32:15+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2015/09/20/manformorkelse-28-9-2015/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/09/bloodmoon2500.jpgBloodMoon2500Regn i luften och moln, moln, moln på himlen i Jakobstad bådade inte gott. Däremot visade sig Venus från sin allra soligaste sida vid halvfemsnåret. Ett par minuter skymtade månen genom molntäcket och morgonhumöret höjs rejält! Jag hoppas ni haft tur med vädret!https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/09/supermoonangels.jpgSupermoonAngelshttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/09/supermoon.jpgSupermoonSupermoon - The only moon we have. It's just closer.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/09/lunareclipse2000.jpgLunarEclipse2000Under en månförmörkelse rör sig månen genom jordens skugga.2018-01-30T09:01:01+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2018/01/15/dagens-ratt-klicksoppa-med-tjafs/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/01/10_11_facts.jpg10_11_factshttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2018/01/1978_2066.jpg1978_20662018-01-15T18:30:55+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2014/11/23/proportioner-i-omloppsbana/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2014/11/satellite_orbits.jpgSatellite_orbitsHär syns att både den internationella rymdstationen och rymdteleskopet Hubble stryker rätt nära Jordens yta och har en omloppstid kring 1½ timme. Navigationssatelliterna ligger i MEO, mellan 20000 och 24000 km över havsytan, med en banradie mellan drygt 26000 och 30000 km. Perioden, den tid det tar att fullborda ett varv kring Jorden, är då mellan 11 och 14 timmar. De geostationära satelliterna är inte alls stationära. Vi bara uplever det så i och med att de har en period nära 24 timmar. Det finns också en animerad version av bilden.2017-11-30T12:59:20+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2017/10/10/ganymedes-vattenjatten-kring-gasjatten/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/10/ganymedes.jpgGanymedesGanymedes yta är varierande. Ljusa partier med linjemönster avlöser mörka kratertäckta områden. Bilden är tagen av NASA's rymdsond Galileo - Ett passande namn på en sond som undersöker den måne Galileo Galilei upptäckte 7e januari 1610.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/10/15-033i1-jupitermoon-ganymede-aurora-20150312.jpg15-033i1-JupiterMoon-Ganymede-Aurora-20150312Konstnärs illustration av norrsken/nordlys på Ganymedes, baserat på data från Hubble-teleskopet. Man har också iakttagit norrsken/nordlys på Jupiter. När Jupiters magnetfält ändras ändras också Ganymedes' i ett böljande mönster. Bild: Hubble ST / NASA/ESAhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/10/ganymedesinterriorsv.jpgGanymedesInterriorsvEn hypotes utgår ifrån att vatten och is ligger i lager, som vore den bygd med "sandwich"-teknik. Jupiter, med dess månar, ligger för långt ut från Solen för att dess energi skulle kunna smälta is. Däremot är den kraftiga "tidvattenkraften" eller "töjkraften" så pass kraftig, på grund av Jupiters gravitation och resonansen visavi Europas och Ios omloppsbanor, att den gott och väl kunde stå för den energi som krävs för att hålla vatten flytande under Genymedes skal av is. Originalbild: NASA/JPL Caltechhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/10/vatten_planet.jpgvatten_planetAllt vatten på Jorden ryms i den lilla blå pärlan till vänster.2017-11-20T11:18:59+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2017/11/14/vi-har-landat-i-creme-brule/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/11/titaninterior1.jpgTitanInteriorhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/11/titanlandingforce.jpgTitanLandingForcehttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/11/zarnacki_co.jpgZarnacki_coBBC's dokumentär om Huygens följer uppdraget såsom John Zarnecki (i mitten) och hans team såg det.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/11/pia07232_hires.jpgPIA07232_hiresBild: NASA/JPL/ESA/University of Arizona2017-11-13T19:50:53+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2017/11/12/heureka-vard-for-cansat-kurs-i-finland/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/11/38291180811_77dac72281_k.jpg38291180811_77dac72281_khttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/11/38291331251_af0a7026ac_k.jpg38291331251_af0a7026ac_khttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/11/38259321162_d1247017a5_k.jpg38259321162_d1247017a5_khttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/11/38259295182_a8382e4e21_k.jpg38259295182_a8382e4e21_khttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/11/37579898574_56217798b9_k.jpg37579898574_56217798b9_khttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/11/26515231799_a0d52fa68f_k.jpg26515231799_a0d52fa68f_khttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/11/24420061348_3e90f99f3e_k.jpg24420061348_3e90f99f3e_khttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/11/24420016328_fdb36d1cb6_k.jpg24420016328_fdb36d1cb6_khttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/11/heureka.jpgHeureka2017-11-12T17:55:10+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2017/11/07/under-polarhimlen-pa-andoya-i-2017/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/11/lene.jpgLenehttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/11/img_9246.jpgIMG_9246Nordlys ved Andøya Foto: Lene Agertofthttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/11/img_9242.jpgIMG_9242Fotografering af nordlys ved Andøya Foto: Lene Agertofthttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/11/img_9363.jpgIMG_9363Spaceship Aurora Foto: Lene Agertofthttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/11/img_9345.jpgIMG_9345Spaceport Andøya Foto: Lene Agertofthttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/11/up1754.jpgUP1754Hjemmelavet spektroskop Foto: Jan Holmgårdhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/11/up1737.jpgUP1737Matematikken i lagrangepunkter Foto: Jan Holmgårdhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/11/up1732.jpgUP1732Forelæsningen Nordlys på andre planeter Foto: Jan Holmgårdhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/11/up1721.jpgUP1721Pædagogisk karrusel Foto: Jan Holmgårdhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/11/up1718.jpgUP1718Pædagogisk karrusel Foto: Jan Holmgård2017-11-07T04:45:43+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2017/11/01/phobos-och-triton-och/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/11/eso1015a.jpgTriton (artist's impression)2010 upptäckte man med hjälp av ESO's teleskop VLT (Very Large Telescope) för första gången kolmonoxid i Tritons atmosfär. Bilden är uppbyggd av en Bild: ESOhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/11/tritonorbit.jpgTritonOrbithttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/10/tritonplutoskalenlig.jpgTritonPlutoSkalenligSkalenlig storleksjämförelse mellan Neptunus' måne, Triton, t.v. och dvärgplaneten Pluto t.h. Bild: NASA, Voyager2 och New Horizonshttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/10/triton.jpgTritonhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/10/pan800.jpgPan800Cassini tog 7:e mars 2017 de hittills noggrannaste bilderna av Saturnus måne Pan. Till vänster syns dess norra hemisfär och till höger den södra. Skalan i dessa är 147 respektive 224 meter per pixel. Bild: NASA/JPL-Caltech/Space Science Institutehttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/10/phobosmars1.jpegPhobosMarsMars' måne Phobos är liten, 27 × 22 × 18 km, och susar fram på en höjd mindre än tre Mars-radier över planetens yta. Bild: Wikimedia Commons jihemDhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/10/mimas.jpgMimasDet mest i ögon fallande med Saturnus' måne Mimas är Herchel-kratern vilken för tankarna till irishinna och pupill. Avståndet är långt - men Mimas ser dig! Bild:NASA/JPL/Space Science Institutehttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/10/hyperion3_cassini_1024.jpghyperion3_cassini_1024Saturnus måne, Hyperion, presenterades med bilden intill 27:e februari 2011 som APOD, Astronomy picture of the day. Bild: Cassini Imaging Team, SSI, JPL, ESA, NASA2017-11-01T19:29:00+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2017/10/31/kurs-pa-gang/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/10/upn1712.jpgUPN1712https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/10/up17081.jpgUP1708Alexander bjuder på en virtuell tur genom aktiviteterna på Andøya Space Center och på information om Narom's verksamhet.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/10/up17201.jpgUP1720https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/10/up17111.jpgUP1711https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/10/up1709.jpgUP1709https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/10/up17051.jpgUP1705Snön är på väg in mot vindpiskade stränder. Det är med andra ord en fin dag för föreläsningar och presentationer.2017-11-01T07:02:37+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2017/10/24/far-manar-se-ut-hur-som-helst/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/10/pan_enckegap.jpgPan_EnckeGapPan håller med sin närvaro Encke-gapet i Saturnus ringar öppet. Här syns den lilla månen susa fram längs sin egen drygt 300 km breda gata. Bild: NASA/JPL/Space Science Institutehttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/10/human_pyramid_3.jpgHuman_Pyramid_3https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/10/iapetus-1.jpgIapetus (1)Bilden av Iapetus är uppbygd av fyra bilder och senare behandlad för att få en färg så nära den verkliga som möjligt. Iapetus kan tidigare ha haft en submåne, vilket skulle förklara den utdragna åsen längs månens ekvator. Bild: NASA / JPL-Caltech / Space Science Institute / Cassini Orbiter2017-10-25T04:14:14+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2017/10/16/valdsam-kollision-tryckte-till-jorden/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/10/eso1733e.jpgMosaic of VISTA images of NGC 4993 showing changing kilonovaHär syns hur kilonovan i NGC 4993 ljusnade och blev mycket rödare och sedan bleknade under veckorna efter explosionen. Bilderna togs i infrarött av kartläggningsteleskopet VISTA vid Paranalobservatoriet i Chile. Bild: ESO/N.R. Tanvir, A.J. Levan and the VIN-ROUGE collaborationhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/10/1733_2.jpg1733_2Ljusmässigt var det en mycket kort och intensiv händelse. Intensiteten och färgen ändrade markant under några dagar, vilket framgår i time-lapsen. Ill.: ESOhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/10/neutron_star_cross_section-svenska.jpgNeutron_star_cross_section-svenskaBild: ESOhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/10/eso1733k.jpgVIMOS image of galaxy NGC 4993 showing the visible-light counterEn, till synes, liten ljuspunkt ses i galaxen NGC 4993. Bild: ESO2017-10-17T11:16:14+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2017/10/04/geologikurs-pa-andoya/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/10/bild-0.jpgBild 0https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/10/bild-15.jpgBild 15På Ramsåfältet fanns även en gammal tallstock som är daterad till ungefär 6 500 år. Den har flutit iland då havsnivån var ungefär 8 meter högre än idag och har bevarats bra eftersom den är saltimpregnerad och dessutom nergrävd i sand.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/10/bild-14.jpgBild 14En bit ovanför stranden finns ett område med passiva sanddyner.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/10/bild-13.jpgBild 13Ifall man sorterar morän kan det sorterade materialet se ut enligt följande med de största kornstorlekarna på över 2 cm, medan de minsta är under 0,063 mm. Varje såll minskade med hälften i storlek.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/10/bild-12.jpgBild 12De undre skikten har så liten lutning att man kan anta att det är före detta strandavlagringar eftersom havsnivån tidigare har varit högre upp medan de övre lagren av sedimentationen är eolitisk, d.v.s. vinderosion eftersom krysskikten går åt olika håll.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/10/bild-11.jpgbild 11Dagen avslutades med ett besök på Røyken och en otroligt vacker solnedgång i Norska havet med en fantastisk utsikt över Bleik.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/10/bild-10.jpgBild 10https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/10/bild-8-e1507126602745.jpgbild 8Man kan avgöra hur mycket kontakt stenar i moränen har haft med vatten genom att titta på deras rundningsgrad. Ju rundare sten desto mer kontakt har de haft med vatten.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/10/bild-7.jpgbild 7Lunch ute i Bleikmoränen.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/10/bild-6.jpgbild 62017-10-04T14:51:39+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2015/10/05/geologi-i-skolen-september-2015/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/10/sten1.jpgStenhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/10/04.jpg04https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/10/03.jpg03https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/10/02.jpg02https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/10/01.jpg012017-10-04T13:48:20+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2017/09/24/manen-och-andra-manar/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/09/pluto-2.jpgPluto (2)Bild: NASA, ESA, and Marc W. Buie (Southwest Research Institute)https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/09/lindaspilker.jpgLindaSpilkerLinda Spilker berättade i avslutningsskedet av Cassini-projektet att det varit ett paradigmskifte när det gäller vår uppfattning av liv utanför vår egen planet.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/09/daphnis_saturnus_aring.jpgDaphnis_Saturnus_AringSaturnus måne "Daphnis" skapar vågor i A-ringen. Bild: NASA/JPL-Caltech/Space Science Institutehttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/09/descent_to_titan.jpgDescent_to_TitanTitans yta, sedd genom Huygens ögon. Bild: ESA/NASA/JPL/University of Arizon.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/09/1024px-pluto-charon-v2-10-1-15.jpg1024px-Pluto-Charon-v2-10-1-15Pluto och Charon är gravitationellt låsta så att Charon alltid vänder samma sida mot Pluto. I detta all är också Pluto låst i förhållande till Charon så att dvärgplaneten alltid vänder samma sida mot sin största måne. Pluto och Charon kan helt enkelt inte få nog av varandra. Bild: NASA, New Horizonshttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/09/pluto_charon.gifPluto_CharonPlutos och Charons dans är ett utmärkt exempel på att omloppsbanor går kring himlakropparnas gemensamma masscentrum, barycenter. Ju mindre skillnaden i massa är desto bättre syns fenomenet. Detta är också ett fenomen man kan ge akt på för att hitta planeter i omloppsbana kring en stjärna. Bild: NASA, New Horizonshttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/09/galileiska_maanarna.jpgGalileiska_maanarnaJupiters Galileiska månar. Fr.v. Io, Europa, Ganymedes och Callisto. Originalbild: NASA/JPL/DLRhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/09/europaiojupiter_nasa_jpl_caltech.jpgEuropaIoJupiter_NASA_JPL_CaltechBild: NASA JPL / Caltechhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/09/titanrain_garlick_big1.jpgtitanrain_garlick_bighttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/09/solsystemerts_maanar.jpgSolsystemerts_maanarDet finns fler månar än de som syns på denna bild. Bland annat har lilla dvärgplaneten Pluto både Nix, Hydra, Kerberos och Styx förutom Charon som syns på bilden. Originalbild: NASA2017-10-02T10:46:53+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2017/08/28/om-asteroider-och-nyckelhal/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/08/asteroid20161103-16.jpgasteroid20161103-16Bild: NASA / JPL Caltechhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/08/saturnuscassini.jpgSaturnusCassiniSaturnus måne "Titan" har vid flera tillfällen använts för att förändra rymdsonden Cassini's omloppsbana. Senast gjorde man bruk av månens gravitation när man förändrade Cassinis bana så att sonden kom att inleda en serie passager mellan Saturnus och dess ringar.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/08/nyckelhaal.jpgnyckelhaalSkiss över ett gravitationellt nyckelhål. OBS - Inget i skissen är skalenligt!https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/08/impact_jupiter.jpgImpact_JupiterPlaneten Jupiter är ur flera synpunkter intressant att rikta sitt teleskop mot. Därför är också sannolikheten hög att det som sker på planeten dokumenteras. Anthony Wesley dokumenterade ett nedslag på Jupiter 3:e juni 2010. Råbild t.v.och kompositbild t.h.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/08/151208komet1.jpg151208Komethttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/08/2012da14-news174-e1503847411707.jpg2012da14-news174Samma dag som människorna i Tjeljabinsk fick ett bryskt uppvaknande när det hittills bäst dokumenterade eldklotet exploderade över dem, passerade asteroiden 2012DA14 Jorden på ett avstånd om dryga 20000 km från jordytan. 2012DA14, kring 45m i diameter, visste man om och bevakade. Den som exploderade över Tjeljabinsk kom som en överraskning - från ett annat håll.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/08/asteroidflorence20170817.jpgasteroidflorence20170817Asteroiden "Florence" (3122 Florence), som passerar nära jorden 1.9.2017, har en period på 859 jorddygn och en bana som ligger mellan 2,5 och 1,0205 AU från Solen. Med andra ord kan den då och då komma nära Jorden, men, i princip, inte träffa Jorden. Bild: NASA / JPL Caltech2017-08-28T18:41:20+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2015/09/11/cansat-kurs-for-nordiske-laerere-andoya-2015/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/09/cansatlaer22.jpgCanSatLaer22https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/09/cansatlaer2021.jpgCanSatLaer2021https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/09/cansatlaer1819.jpgCansatLaer1819https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/09/cansatlaer1617.jpgCanSatLaer1617https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/09/cansatlaer14.jpgCanSatLaer14https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/09/cansatlaer11121315.jpgCanSatLaer11121315https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/09/cansatlaer10.jpgCanSatLaer10https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/09/cansatlaer09.jpgCanSatLaer09https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/09/cansatlaer060708.jpgCanSatLaer060708https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/09/cansatlaer05.jpgCanSatLaer052017-08-24T15:40:20+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2017/08/14/forbannade-underbara-solformorkelser/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/08/solareclipse.jpgSolarEclipsehttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/08/169_2016069020104.jpg169_20160690201049:e mars 2016 sågs, även från DSCOVR, Månens skugga dra fram över Jordens yta. Bild: NASA/DSCOVR/epichttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/08/epic_1b_20160705052503_01.jpgepic_1b_20160705052503_01Bilden från NASA's satellit DSCOVR visar den sida av Månen vi aldrig kan se från Jorden. Satelliten befinner sig alltid mellan Jorden och Solen och är den satellit som kan leverera en ögonblicksbild av nära nog halva Jordens yta. Notera i bilden att Månen inte ger någon skugga på jordytan denna gång, vilket beror på att det långa avståndet mellan himlakropparna gör att Månens skugga i detta fall faller bredvid Jorden.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/08/lunar_crossing_best.jpgLunar_crossing_best6:e augusti 2013 såg SDO en partiell solförmörkelse. Bilden är tagen i extremt ultraviolett, AIA 211. Bild: SDO/NASAhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/08/double_eclipse2016.jpgDouble_Eclipse2016Dubbel solförmörkelse: I denna bild, tagen av SDO, syns Månens skugga uppe till höger och jordens uppe till vänster. På SDO's sida finns också ett videoklipp över händelsen. Källa: NASA/SDOhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/08/proba-2_view_of_europe_s_solar_eclipse_node_full_image_2.jpgProba-2_view_of_Europe_s_solar_eclipse_node_full_image_2Fredag 20:e mars 2015, när vi i Nordvästra Europa tittade på en partiel, eller på Färöarna och Svalbard - en total, solförmörkelse, tog ESA's satellit Proba-2 denna bild. Bild: ESA / ROBhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/08/jordenlutning_mm2.jpgJordenLutning_mmVarken Jordens eller Månens axel är i rät vinkel mot det plan som utgörs av Jordens bana kring solen. Inte heller är Månens bana kring Jorden i samma plan som Jordens bana kring Solen. Skulle dessa banor ligga i samma plan skulle vi ha en solförmörkelse varje nymåne. OBS! Bilden är inte skalenlig.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/08/solformorkelsetabell.jpgSolformorkelsetabellSolförmörkelser t.o.m. 2024. Bild: Timeanddate.com2017-09-03T14:43:00+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2017/08/08/markbrand-pa-gronland/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/08/sentinel-image-on-2017-08-08.jpgSentinel image on 2017-08-08Uppdatering av situationen 8e augusi 2017. False color (Urban). Band 12,11 och 4. (Infrarött och rött)https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/08/sentinel-image-on-2017-08-03-fi.jpgSentinel image on 2017-08-03 Fihttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/08/sentinel-image-on-2017-08-03.jpgSentinel image on 2017-08-03Den första varianterna av den bilden är så som vi skulle se området med våra egna ögon. Naturliga färger, banden 4, 3 och 2. Bild: Sentinel Hub playgroundhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/08/sentinel-image-on-2017-08-03-nir.jpgSentinel image on 2017-08-03 NIRDen här bilden, Color Infrared, byggs upp av band 8, 4 och 3, Kortvågigt infrarött, rött och gulgrönt. På detta sätt kan man se var fotosyntesen är på gång - områden där växtligheten binder koldioxid, bygger upp sitt energiförråd och avger syre. Ju mera röd bilden är desto mer frodas växterna. Bild: Sentinel Hub playgroundhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/08/sentinel-image-on-2017-08-03-detalj_12_8a_4.jpgSentinel image on 2017-08-03 Detalj_12_8A_4Den tredje augusti har branden ytterligare vidgat sin ring. Diametrn på det brinnande området är nu c:a 3 km. Bild: Sentinel Hub playgroundhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/08/sentinel-image-on-2017-08-03-12_11_8a.jpgSentinel image on 2017-08-03 12_11_8A Dena bild byggs upp enbart av våglängder just utanför våra ögons förmåga att ta emot information. Band 12, 11 och 8A. SWIR. Bild: Sentinel Hub playgroundhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/08/sentinel-image-on-2017-08-03-12_11_4.jpgSentinel image on 2017-08-03 12_11_4Här är banden 12,11 och 4 använda. Samma band vars information byggde upp närbilderna över brandens första dagar. Bild: Sentinel Hub playgroundhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/08/sentinel-image-on-2017-08-02_detalj_12_8a_4.jpgSentinel image on 2017-08-02_Detalj_12_8A_4Den andra augusti 2017 syns branden sprida sig och tillta. Bild: Sentinel Hub playground.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/08/sentinel-image-on-2017-07-31_detalj_12_8a_4.jpgSentinel image on 2017-07-31_Detalj_12_8A_4"False Color (Urban)" baserar sig på band 12, 11 och 4 på Sentinel-2's MSI-instrument (MultiSpectral Instrument). Band 4 har en våglängd som vi ser med våra ögon och uppfattar som orange. Band 11 och 12 är utanför det vi ser, SWIR, kortvågigt infrarött. Bild Sentinel Hub playgroundhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/08/groenland_markbrand_l.jpgIDL TIFF fileBilden är tagen med OLI (Operational Land Imager) på Landsat 8 den 3e augusti 2017. Källa: NASA2017-08-10T08:03:08+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2017/08/02/utbrott-pa-solen/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/08/soho_nordlys.jpgSOHO_Nordlyshttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/08/solflaeck2665.jpgSolflaeck2665I förgrunden syns solen den andra augusti 2017. BIld: SOHO. I bakgsunden (t.v.) syns Solen som den såg ut den 6e juli. Bild: SDOhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/08/130317nordlys2.jpg130317Nordlys2Nordlys / Norrsken 17e mars 2013, 63°38'43.2"N 22°43'21.2"Ehttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/08/130317nordlys.jpg130317NordlysNorrsken / Nordlys 13e mars 2013. Jupiter och Plejaderna syns i närheten av månen.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/08/130315.jpg130315Koronamassutkast på Solen 15:e mars 2013. Partiklarna ses sprida sig i alla riktningar ut från solen. Detta betyder att det endera är riktat mot oss eller från oss. Denna gång var det riktat mot Jorden. Bilder: SOHOhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/08/170728l.jpg170728L28e juli 2017 observerades ett koronamassutkast i en riktning nära 90 grader i jämförelse med linjen Solen-Jorden. Bilder: SOHOhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/08/soho_c3_170723.jpgSOHO_C3_170723Koronamassutkast, KMU, 23e juli 2017. Denna gång var det riktat bort från oss på Jorden. Bild: SOHO2017-08-03T09:27:16+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2015/03/23/aurora/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/03/150314mont.jpg150314Monthttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/03/goes-magnetometer.gifgoes-magnetometerPlötsliga förändringar i jordens magnetfält indikerar retningar förorsakade av aktivitet på solen.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/03/ace-mag-swepam-7-day.giface-mag-swepam-7-dayACE mäter kontinuerligt solvinden. Eftersom den ligger i Lagrangepunkt 2 ger den oss en liten förvarning om vad som komma skall.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/03/150317faeboda21.jpg150317Faeboda2... Foto: Jonas Thoménhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/03/150317faeboda4.jpg150317Faeboda4Ett av de kraftigaste geomagnetiska stormar vi haft de senaste decennierna är bakgrunden till denna syn. Foto: Jonas Thoménhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/03/150317faeboda5.jpg150317Faeboda5https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/03/150317faeboda3.jpg150317Faeboda3Fäboda, Jakobstad. Foto: Jonas Thoménhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/03/150314.jpg150314KMU 15.3.2015 sett från SOHO genom Lasco C3. Bildfältets radie vid solen är 45 miljoner kilometer.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/03/150317faeboda1.jpg150317Faeboda1Fäboda, Jakobstad, Finland. 63° 40’ N, 22° 40’ E. Luspunkten nere till höger är fyren Kallan. Foto: Jonas Thomén2017-08-02T17:57:45+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2014/09/21/science-camp-sursik/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2014/09/ballongvader.jpgBallongVaderhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2014/09/observationer.jpgObservationerhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2014/09/matematik_fi_kreativ.jpgMatematik_fi_Kreativhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2014/09/ingvar.jpgIngvar2017-07-25T10:02:36+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2014/09/03/sol-observationer-med-eleverna/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2014/09/romkoffertlektion.jpgRomkoffertlektion2017-07-25T10:01:52+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2014/10/13/en-fantastisk-tidsalder/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2014/10/stellarium2.jpgStellarium2https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2014/10/stellarium.jpgStellariumhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2014/10/20140926_0718_c3_1024.jpg20140926_0718_c3_10242017-07-25T10:00:50+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2015/03/22/solformorkelsen-lyste-upp-nyfikenheten/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/03/jan_8150.jpgEntusiasterEn grupp elever gör de sista observationerna innan showen är över för denna gång.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/03/jan_8090.jpgKikarprojektionProjektion mot ett papper med hjälp av en fältkikare https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/03/img_0873.jpgSunspotterI Kyrkoby skola i Pedersöre samlades eleverna kring en Sunspotter.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/03/jan_8044b.jpgCamera ObscuraInne i en lång korridor i Sursik skola hade lärare Gerd Holmström, täckt in fönstren, stuckit små hål i mörkläggningspappren och på så sätt byggt nejdens största Camera Obscura. Bilden av den delvist skymda solen syns på väggen under fönstren mellan korridor och klassrum.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/03/jan_8089.jpgSolförmörkelsestudierSolförmörkelsen intresserade elever, lärare och personal.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/03/jan_8112.jpgSolkatterNär trädens grenar är tillräckligt täta silas solljuset igenom dem och når marken eller en vägg endast genom små hål. Följden av detta är att solens form syns som "solkatter". Förklaringen ligger i "Camera Obscura"2017-07-25T10:00:02+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2017/03/16/andoya-mission-control/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/03/jan_1718l.jpgJAN_1718LRapportering efter fullgjort uppdrag.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/03/jan_1710l.jpgJAN_1710LCommander in charge - Bente Jensenhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/03/jan_1707l.jpgJAN_1707LEn solstorm - ett koronamassutkast - måste tas med i beräkningarna för ett uppdrag utanför rymdskeppet2017-07-25T09:57:27+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2017/05/11/kvallsvy-fran-trappist-1d/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/05/trappistmaanraekning.jpgTrappistMaanRaekninghttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/05/trappistdiagram.jpgTrappistdiagramhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/05/trappist_efg_fraan_d_l1.jpgTrappist_efg_fraan_d_LDe tre planeter som ligger närmast ytterom Trappist-1d, från vänster; 1g, 1f och 1e, skalenligt utgående från perspektivet i den översta bilden.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/05/fullmaane_2017_05_10_l.jpgFullmaane_2017_05_10_LFullmåne över agrart landskap, Österbotten, Finland, i maj 20172017-05-13T13:08:39+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2017/04/06/samband-ar-inte-alltid-linjara/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/04/201704_01_03.jpg201704_01_03https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/04/20170401_0730_hmiigr_512.jpg20170401_0730_hmiigr_5121.4.2017 Bild: SOHOhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/04/conveyorbelt_med.jpgconveyorbelt_medhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/04/solflaecksgraf.jpgSolflaecksgrafhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/04/solflaeckar.pngSolFlaeckarEn animation, baserad på bilder levererade av NASAS SDO, Solar Dynamic Observatory, från andra juni 2010 till 15e januari 2017.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/04/img_0364.jpgimg_0364https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/04/img_0363.jpgimg_0363https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/04/img_0362.gifimg_0362https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/04/img_0361.jpgimg_03612017-04-17T18:18:35+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2016/07/11/satelliter-som-ser-pa-jorden/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/07/adm-aeolus.jpgADM-AeolusESA’s ADM-Aeolus wind mission. Image credit: ESA/ATG medialabhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/07/desert_fields2.jpgDesert_fieldsFalskt färglagd bild över odlingar i den Saudiska öknen, tagen av ESA's Sentinel-2A. Credit: Copernicus Sentinel data (2015)/ESAhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/07/the_sentinel_family.jpgthe_sentinel_familyESAs Sentinel-satelliter bygger är den del av Copernicus-programmet vilket ska ge information som behövs för att göra livet på jorden tryggare och mera säkert.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/07/proba-v_tracks_lake_poopo_evaporation_node_full_image_2.jpgProba-V_tracks_Lake_Poopo_evaporation_node_full_image_2ESAs diskmaskinsstora satellit, Proba-V, har tagit dessa bilder över Bolivias näst största sjö, Lake Poopó, 27.4.2014, 20.7.2015 och 22.1.2016 Occupying a depression in the Altiplano mountains, the saline Lake Poopó has in the past spanned an area of 3000 square kilometres – greater than France’s Réunion Island. Credit: ESA/Belspo – produced by VITOhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/07/desert_fields.jpgDesert_fieldsCirkel-bevattning (Central-pivot) i Saudiarabien, sett genom sensorerna på ESA's Sentinel-2A. Credit: Copernicus Sentinel data (2015)/ESAhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/07/volcanicash.jpgVolcanicAshAska från vulkanutbrott kan utgöra fara för flygtrafiken. Credit: NASA's Goddard Space Flight Centerhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/07/neworleans_sinking.jpgNewOrleans_sinkingSjunkande landområden intill New Orleans Louisiana, i jämförelse mellan juni 2009 till juli 2012, kartlagda av NASAs UAVSAR instrument. Credit: NASA/JPL-Caltech, Esri2017-04-06T15:26:31+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2016/09/26/nordiska-talanger-pa-science-camp/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/09/x11.jpgx11https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/09/y03.jpgy03Presentationsdags! 3D-animationen som syns på skärmen kan nås via denna länk.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/09/soederfjarden-e1474912330531.jpgsoederfjardenSöderfjärden från ovan - just innan ballongen försvann in i molnen.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/09/graphs.jpggraphshttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/09/oh6vhf_1.jpgoh6vhf_1Ballongens färd över den Österbottniska kusten.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/09/x16.jpgx16Ballongens färd följdes i realtid.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/09/x12.jpgx12Ballongen lyfte i samma ögonblick som solen steg över horisonten.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/09/launch1.jpglaunch1Nyttolasten vägs in och ballongen fylls med helium.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/09/balloonline.jpgballoonlinePayload, fallskärm, radarreflektor... Check!https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/09/arduinokollage.jpgarduinokollageFärdigställande av en mätsond innebär arbete med både hårdvara och mjukvara.2017-04-06T15:24:57+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2016/10/20/vetenskap-eller-science-fiction/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/10/aliens_jorden2.jpgaliens_jordenhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/10/you_are_here.pngyou_are_herehttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/10/elin.jpgelinElin Sandströmhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/10/nh_gravitation.jpgnh_gravitationhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/10/catching_a_dragon.jpgcatching_a_dragonESA-astronaut Tim Peake tog den här bilden av SpaceX' "dragon" när den anlände till ISS 15:e april 2016. Att människor byggt i Dubai syns tydligt från rymden. Copyright: ESA/NASAhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/10/rymdslut.jpgrymdslut2018-12-14T12:47:30+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2016/11/12/supermane-over-bergen/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/11/supersandsund.jpgsupersandsundMånen över Sandsund, Pedersöre, 12.11.2016https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/11/supermoon_model21.jpgsupermoon_model2https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/11/supermoon_model6.jpgsupermoon_model6https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/11/supermoon_model5.jpgsupermoon_model5https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/11/supermoon_model4.jpgsupermoon_model4https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/11/supermoon_model3.jpgsupermoon_model3https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/11/supermoon_model1.jpgsupermoon_model12017-04-06T15:23:31+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2017/02/02/klimat-och-miljo-genom-satelliters-ogon-44/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/02/norway_relief.jpgnorway_reliefhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/01/oslo_train_station_on_the_move.jpgoslo_train_station_on_the_moveJärnvägsstationen i Oslo sjunker ställvis med en dryg centimeter i året. Bilden baserar sig på modifierad data från Copernicus Sentinel data (2014–16) / ESA SEOM INSARAP study / InSAR Norway project / NGU / Norut / PPO.labshttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/01/20160512odense.jpg20160512odensehttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/01/20160512soederfjaerden.jpg20160512soederfjaerdenhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/01/landscape_view_of_wildfire_near_highway_63_in_south_fort_mcmurray_cropped.jpglandscape_view_of_wildfire_near_highway_63_in_south_fort_mcmurray_croppedhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/01/fortmcmurray201605022.jpgfortmcmurray201605022https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/01/fortmcmurray20160515urban.jpgfortmcmurray20160515urbanhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/01/fortmcmurray20160512urban2.jpgfortmcmurray20160512urban2https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/01/fortmcmurray20160502urban2.jpgfortmcmurray20160502urban2Fort McMurray 2.2.20162017-04-06T15:21:11+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2017/03/08/christophe-galfard-moter-over-1000-elever-i-svenskfinland/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/03/l12.jpgL12https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/03/l11.jpgL11https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/03/l10.jpgL10https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/03/l09.jpgL09https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/03/l08.jpgL08https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/03/l07.jpgL07https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/03/l06.jpgL06Christophe Galfard sitter på scenkanten, besvarar frågor och samtalar med eleverna som fått ta del av hans föreläsning "The Universe in Your Hand" Han tar sig tid för morgondagens forskare.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/03/l03.jpgL03https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/03/l01-e1489002407261.jpgL012017-04-06T15:19:30+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2017/03/30/astronomikurs-pa-andoya/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/03/nordlys.jpgNordlyshttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/03/media-20170330.pngGruppbildhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/03/media-20170330.jpgDoppler1Bild på försökskaninerna som undersöker Doppler-effekt med appen Signal generator och Spectrum Labhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/03/media-20170330-2.pngMoonNetBild på månen 15.3 via "observing with Nasa". Bilden behöver inte bildediteras.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/03/media-20170330-1.pngOrionNebulaBild av Orionnebulan via "observing with Nasa", den består av tre olika filter som fogats samman i d9S-programmethttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/03/media-20170330-1.jpgmedia-20170330 (1)Plejaderna, bild tagen med systemkamera med tracker. Om man inte har ett teleskop att detta ett bra och billigare alternativ för en skola.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/03/fil-000.jpegCometSoupKometsoppa på gång. Kocken heter Fredrik Bjarte Pettersenhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/03/fil-000-1.jpegDoppler22017-03-30T17:08:24+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2017/03/23/aalto-2-och-qb50/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/03/cygnus_atlasv.jpgCygnus_AtlasVPhotos from day 2 of the Orbital ATK CRS-4/OA-4 events at Kennedy Space Center, Florida.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/03/aalto-2www_fi.jpgaalto-2www_fiBy Tuomas Tikka - Tuomas Tikka, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=495721232017-03-23T11:42:22+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2017/01/21/ett-besok-vid-dlr-deutschen-zentrums-fur-luft-und-raumfahrt/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/01/dlr.jpgdlrhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/01/img_0152.jpgimg_0152https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/01/img_0149.jpgimg_0149https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2017/01/img_0158.jpgimg_01582017-01-26T07:01:18+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2016/10/10/kursen-varldsrymd-och-klassrum-faltsamling-i-lulea-pa-teknikens-hus-27-30-9-2016/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/10/img2_58631.jpgimg2_5863https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/10/img_5866.jpgimg_5866Skalor i solsystemet kan åskådliggöras på olika sätt.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/10/img_5863.jpgimg_5863Vår Marslandare är klar för testning.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/10/img_5785-e1476117171284.jpgimg_5785Teknikens hus2016-10-10T16:45:15+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2016/09/18/klimaforskning-pa-svalbard-2016/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/09/65.jpg65https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/09/35.jpg35Rapporter skrivs så länge minnet är färskt.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/09/n84.jpgn84Longyearbreen mot Longyearbyenhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/09/n74.jpgn74Temperaturmätning genom att använda IR-sensorhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/09/n66.jpgn66Nuvarande utbredningsgränsen för Longyearbreenhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/09/n49.jpgn49Mobil väderstation nedanför Longyearbreenhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/09/n17.jpgn17Sortering av geologisk datahttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/09/94-e1473927550903.jpg94"Skapa en waypoint!"https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/09/n05.jpgn05Polygonmarkhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/09/permafrost.jpgpermafrostPermafrosten undersöks2016-09-19T08:10:49+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2016/05/03/merkuriuspassagen-9-5-2016/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/05/merkuriusingang.jpgMerkuriusInganghttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/05/solflaeckar160503_merkur.jpgsolflaeckar160503_merkurSOHO's bild av solfläckar 3:e maj 2016. Merkurius så som planeten kommer att se ut mot solen 9:e maj illustreras av den svarta pricken.2016-05-03T18:54:06+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2016/04/19/gymnasieklasse-fra-silkeborg-besogte-asc/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/04/aurora.jpgAurorahttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/04/nordlys2.jpgnordlys2https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/04/hybridmotor.jpghybridmotorhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/04/diplom.jpgdiplomhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/04/badet.jpgbadet2016-04-19T16:18:31+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2016/03/13/varfor-edrs-och-hur/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/03/brazil_coast_via_laser_beam_node_full_image_2.pngBrazil_coast_via_laser_beam_node_full_image_2Credit: DLR, http://www.esa.int/spaceinimages/Images/2016/03/Brazil_coast_via_laser_beamhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/03/edrs_eur5.jpgEDRS_eur5EDRS - Länksystemet som länkar de skarpaste ögon i rymden till behovet på jorden.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/03/edrs_sv.jpgEDRS_svPå vilket avstånd kan man se - eller ses av - en satellit?https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/03/geo_eur.jpgGEO_eurEn satellit i GEO når, och nås från, nära nog halva jorden - kontinuerligt.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/03/leo_orb2.jpgLEO_orb2En satellit nära jorden kan ge noggranna data, men kan bara överföra data när den passerar över - eller i närheten av - sin basstation.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/03/sentinel1constellation.jpgSentinel1ConstellationDe två Sentinel-1-satelliterna ligger i solsynkron bana och ger oss en ny global bild vart sjätte dygn.2016-03-13T11:44:45+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2016/03/06/plocka-formler/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/03/gravitation.jpgGravitationhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/03/vorb4.jpgVorb4https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/03/vorb3.jpgVorb3https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/03/vorb2.jpgVorb2https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/03/vorb.jpgVorbhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/03/torb.jpgTorbhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/03/geostationarorbit.jpgGeostationarOrbit2016-03-06T17:07:39+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2016/01/18/jorden-ar-rund/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/01/aarstider1.jpgAarstiderMidnattshimmel i mars visar diametralt olikt skådespel jämfört med midnattshimmel i septemberhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/01/planeterparad.jpgPlaneterpaRadJanuarimorgon över Australien och över 63:e breddgrad Nord.2016-01-18T19:34:03+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2016/01/03/ett-spannande-ar-2015/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/01/nepal_earthquake_displacement_node_full_image_2.jpgNepal_earthquake_displacement_node_full_image_2Förändringar i jordskorpan efter den förödande jordbävningen i Nepal 25 april 2015https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/01/iss-44_veggie_red_romaine_lettuce.jpgISS-44_VEGGIE_Red_Romaine_Lettuce Wikimedia Commons/NASAhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/01/epicearthmoonstill.jpgepicearthmoonstillJorden 16:e juli 2015, sedd från L1. Credit: NASA/NOAAhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/01/19662931466_c80860b491_m.jpg19662931466_c80860b491_mPluto fångad från från 768000 km av "Long Range Reconnaissance Imager" (LORRI) på NASA’s sond New Horizons spacecraft, 13:e juli 2015.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2016/01/approaching_perihelion.jpgApproaching_perihelion"Utbrott" på Comet 67P/Churyumov–Gerasimenko syns tydligt på bilden i mitten, tagen 12:e augusti 17:35. De andra bilderna är tagna 14:07 och 23:31 samma dag.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/12/bloodmoonheader.jpgBloodMoonHeader2016-01-03T18:09:41+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2015/12/31/science-camp-sursik-2015/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/12/timeline-e1451568128401.jpgtimelinehttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/12/presentation.jpgpresentationhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/12/planetmodell.jpgplanetmodellSällan känns jorden så liten som när man gör en modell av vårt solsystemhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/12/droenare.jpgDroenarehttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/12/datahunt.jpgDatahunthttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/12/alexander.jpgAlexanderAlexander Biebricherhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/12/aegg1.jpgaegg1Ägget föll tryggt och förblev helthttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/12/planetskala.jpgPlanetSkala2015-12-31T13:28:22+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2015/12/23/under-polarhimlen-2015/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/12/gruppbild_up_20151.jpgGruppbild_UP_2015Deltagare i "Under Polarhimlen" 2015 efter kursfinal i Spaceship Aurora. https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/12/39.jpg39Svaren finnes i matematikenhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/12/01l.jpg01LNordlys "pi"2015-12-23T10:23:31+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2015/11/03/solsystemet-fran-gatan/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/11/151103_venusmarsjupiterlx.jpg151103_VenusMarsJupiterLxhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/11/151103_venusmarsjupiterl2.jpg151103_VenusMarsJupiterLVenus, Mars och Jupiter, 3.11.2015https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/11/planetermorgonnovember.jpgPlaneterMorgonNovemberSolsystemet med de fem innersta planeterna placerade ungefär som de är i början av november 20152015-11-03T19:28:00+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2015/11/02/romforskere/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/10/mars-rover-curiosity-earth-photo.jpgIDL TIFF fileIDL TIFF filehttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/10/12108755_1507250599599792_3692866167745201820_n.jpg12108755_1507250599599792_3692866167745201820_n2015-11-02T09:05:49+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2015/10/29/verdensrom-og-klasserom-feltsamling-12-15-okt-2015/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/10/22146539822_dd90a0af99_k.jpg22146539822_dd90a0af99_khttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/10/solsystemet.jpgsolsystemethttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/10/21536248524_08d931b38c_k.jpg21536248524_08d931b38c_kUtprøving av Mars-landeren.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/10/22116503972_ce377670fc_k.jpg22116503972_ce377670fc_kBygging av galileoskop på første kursdag.2015-10-29T18:16:26+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2015/10/20/planeter-pa-morgonhimlen/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/10/pythagoras2.jpgPythagoras2https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/10/pythagoras1.jpgPythagoras1https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/10/sin2.jpgSin2https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/10/sin1.jpgSin1https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/10/planets1026.jpgPlanets1026Planeterna Jupiter, Mars, Merkurius och Venus så som de är placerade just innan gryningen 26:e oktober 2015 https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/10/venussolenjorden.jpgVenusSolenJordenJorden, Solen och Venus.2015-10-20T17:49:04+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2015/10/15/esa-teachers-conference-2015/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/10/spektroskop-med-cd1.jpgspektroskop med cdEtt spektroskop du enkelt kan tillverka av pappersask och CD-skivahttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/10/group-photo-teacher-conference-21.jpgGroup photo Teacher Conference [2]Chefen och en del av utbildningspersonalen vid ESTEC omringade av lärare från 22 ESA-länderhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/10/edrs-nya-undervisningsmaterial1.jpgEDRS nya undervisningsmaterialhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/10/bepicolombo1.jpgBepicolombo2015-10-15T16:36:22+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2015/10/03/om-klimaforskning-i-polare-landskap/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/10/vindhastighet.jpgVindhastighetMätning av vindhastighet pågår med hjälp av SPARK datalogger.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/10/samarbete.jpgSamarbeteSamarbete är alltid bra när man ska övervinna hinder.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/10/permafrost.jpgPermafrostHär ska vi se hur långt ner det är till permafrosten. Därefter ska vi mäta temperaturen i vårt borrhål.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/10/landskap.jpgLandskapHär får vi veta mera om de bergsformationer vi har runt omkring oss. Två gevärsmän finns alltid med om uti fall att vi skulle behöva skrämma iväg en isbjörn.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/10/kuru.jpgKuruI ett sånt här majestätiskt landskap inser man hur beroende vi är av naturen och av varandra.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/10/forelasning.jpgForelasningVarje förmiddag var det spännande föreläsningarhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/10/datajobb.jpgDatajobbHär pågår efterarbete. Här ska jämföras på kartan var vi gått enligt vår GPS. Allt läggs in i QGIS och vi kan se till exempel se vilka olika lösmassor som vi vandrat över eller som i det här fallet då vi jämförde nuvarande glaciärkant med gamla kartors och satelitbilders glaciärkant2015-10-13T05:20:39+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/about/2017-01-26T21:13:45+00:00weekly0.6https://edugalaxen.com/2014/05/15/science-camp-sursik-tar-form/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2014/05/16.jpgBallongsläpp augusti 2013Katternö Skywatchers ballongsläpp 18.8.20132015-08-19T15:56:34+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2015/08/06/spar-pa-marken-och-fenomen-pa-himlen/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/08/meteoute.jpgMeteoUteAktiviteter ute vid Meteorian i Söderfjärdenhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/08/geologi.jpgGeologiGeologisk workshop nedanför Pedagogiska Fakulteten i Vasahttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/08/l06annakarin-e1438885187349.jpgL06AnnaKarinTecken på stjärnhimlenhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/08/l04meteorian.jpgL04MeteorianMeteorian, Söderfjärden, Vasahttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/08/l01saltkaret-e1438878754167.jpgL01SaltkaretFörsta kursdagen startade på allvar vid utsiktstornet Saltkaret2015-08-06T19:33:12+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2015/07/26/esa-summer-teachers-workshop-2015/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/07/ylvainspace.jpgYlvainspaceYlva in Spacehttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/07/rockets1.jpgRocketsAriane-V, Vega (Arianespace) och Soyuz (Roscosmos)https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/07/dsc_0028.jpgDSC_0028https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/07/dsc_0006.jpgDSC_0006https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/07/dsc_00032.jpgDSC_0003~2Pixelhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/07/dsc_00012.jpgDSC_0001~22015-07-26T13:53:26+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2015/07/08/om-cansat-i-allmanhet-och-european-cansat-competition-2015-i-synnerhet/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/07/004_dario_cruz.jpg004_Dario_CruzPlatsen för European CanSat Competition 2015 sedd från ovan under flight-test. Credit: ESA education / Dariohttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/07/matematik.jpgMatematikhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/07/spaceclub_berlin.jpgspaceclub_BerlinSpaceclub Berlins CanSat efter uppskjutningen.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/07/sc10l.jpgSC10Lhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/07/sc07l.jpgSC07Lhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/07/sc05l.jpgSC05LNigel Savage granskar SPTC's CanSat första dagens förmiddag - före den teknska inspektionen.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/07/winnersconfidencel.jpgWinnersConfidenceLhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/07/217_dario_cruz.jpg217_Dario_CruzTre fjärdedelar av SG Can Science 2015 från Danmark belönades med tredje plats och därmed bästa Nordiska placering detta år. Credit: ESA education / Dariohttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/07/189_dario_cruz.jpg189_Dario_Cruzhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/07/176_dario_cruz.jpg176_Dario_CruzAnaCan Skywalker håller sin presentation inför jury och medtävlare. Credit: EsaEducation/ Dario2015-07-08T10:56:30+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2014/08/19/matematikk-og-menneskets-fantasi-1/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2014/08/bilde2.jpgBilde 2Einsteinkryss. Kilde: ESA/Hubble/NASA (http://en.wikipedia.org/wiki/File:UZC_J224030.2%2B032131.jpg)https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2014/08/bilde1.jpgBilde 1To-dimensjonal «rubber sheet»-analogi av romtidskrumning som er forårsaket av et objekt med masse. Kilde: NASA (http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/d/d1/GPB_circling_earth.jpg)https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2014/08/bilde3.jpgBilde 3Gravitasjonslinse. Kilde: NASA/ESA (f.eks. http://www.fromquarkstoquasars.com/gravitational-lensing-refraction-diffraction-three-sides-to-the-same-coin/)2015-05-13T09:20:08+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2014/08/26/matematikk-og-menneskets-fantasi-24/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2014/08/bilde3.pngbilde3Bilde 3: Episykler. En ekstra sirkelbevegelse, episyklen, bidro til å forklare planetenes såkalte retrograde bevegelser. Kilde: Wikimedia Commons (http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/7/71/Epicycle_et_deferent.png).https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2014/08/bilde2.pngbilde2Bilde 2: Ptolemaios. Kilde: Public Domain (http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/3/36/Ptolemaeus.jpg)https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2014/08/bilde1.pngbilde1 Bilde 1: Gravkammer til Ramses VI. Kilde: (www.ancient-egypt-history.com)2015-05-13T09:19:37+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2014/09/02/matematikk-og-menneskets-fantasi-34/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2014/09/bilde-2.jpgbilde 2Bilde 2: Kopernikus' verdensbilde. Kilde: Nicolaus Copernicus, De revolutionibus orbium coelestium (1543)https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2014/09/bilde-1.jpgbilde 1Bilde 1: Camille Flammarions gravering av en nysgjerrig vandrer. Kilde: Camille Flammarion., L'atmosphère : météorologie populaire (1888)2015-05-13T09:19:02+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2014/09/10/matematikk-og-menneskets-fantasi-44/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2014/09/bilde3.pngbilde3Bilde 3: Rødforskyvning av spektrallinjer i det optiske spekteret av objektet BAS11 (høyre) når sammenlignet med solspekteret (venstre). Kilde: Georg Wiora via Wikimedia Commons (http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/1/14/Redshift.png).https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2014/09/bilde2.pngbilde2BIlde 2: Blåhimmelspekteret. Kilde: Eric Bajart via Wikimedia Commons (http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/b/b5/Spectrum_of_blue_sky.svg).https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2014/09/bilde1.jpgbilde1Bilde 1: Newtons tegning av eksperimentopplegget rundt lysstråler. Kilde: The Royal Society (http://trailblazing.royalsociety.org/photos/1672SA1.jpg)2015-05-13T09:18:25+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2014/09/23/om-naturvitenskap-smarttelefoner-og-nerder/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2014/09/sierpinkicarpet.pngsierpinkicarpet«Sierpinski Carpet». Dette er en geometri som, når brukt som mal for en liten antenne, gjør det mulig for en smarttelefon å kommunisere i forskjellige frekvensbånd med minst mulig plassforbruk. Kilde: http://www.rupert.id.au/fractals/lesson/uses.php. 2015-05-13T09:17:49+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2014/11/30/meteorologer-og-det-naturlige-kaos/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2014/11/bilde-2.jpgbilde 2Bilde 2: Lyn. Også denne følger kaotiske prinsipper når den bygger seg opp. Kilde: NOAA (http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/b/b1/Lightning_hits_tree.jpg)https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2014/11/bilde-1.jpgbilde 1“Lichtenberg Figure” i svart pleksiglass. Kilde: http://www.capturedlightning.com2015-05-13T09:15:58+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2014/12/09/det-planetariske-grenselaget/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2014/12/bilde3.pngbilde3Bilde 3: Hastighetsprofil av en gass som strømmer over en overflate. Kilde: Wikimedia Commons (http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/0/0e/Laminar_boundary_layer_scheme.svg)https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2014/12/bilde-2.jpgbilde 2Bilde 2: Oppbygging og separasjon av et grenselag på en flyving. Kilde: Dole, Charles E., Flight Theory and Aerodynamics, 1981, John Wiley & Sons, Inc, New York, NY, 1981.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2014/12/bilde-1.jpgbilde 1Bilde 1: Jordas atmosfære som sett fra verdensrommet. Dette er et meget tynt lag av gass som vi burde være glad for at er her. Kilde: NASA (for eksempel http://www.esa.int/spaceinimages/Images/2003/05/Space_Shuttle_Discovery_sees_Earth_s_Moon)2015-05-13T09:15:22+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2015/02/06/kaffepauseprinsippet/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/02/6148059_8e994430bf_o.jpg6148059_8e994430bf_oBilde 1: https://www.flickr.com/photos/e-ta-i/6148059/ Smilekaffen. Se bilde og rettigheter under linken.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/01/6148059_8e994430bf_o.jpg6148059_8e994430bf_oBilde 1: https://www.flickr.com/photos/e-ta-i/6148059/ Smilekaffen. Se bilde og rettigheter under linken.2015-05-13T09:14:37+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2015/04/20/alltid-et-sporsmal-til-om-fysikere/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/04/bilde2.pngBilde2Illustrasjon av et Helium-atom. http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Helium_atom_QM.svg (Wikimedia Commons)https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/04/bilde1.jpgBilde1Fysikkhumor. http://tedconfblog.files.wordpress.com/2013/06/to-you-it-was-fast1.jpg, Eric Lewis, November 13, 2000. The New Yorker.2015-05-13T09:13:33+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2015/05/07/sg-can-science-2015-til-den-nordiske-cansat-konkurrence-andoya/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/05/311.jpg31I det rigtige ”kontroltårn".https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/05/112.jpg11Vores CanSat skal lige justeres lidt inden den skal op med en raket i morgen onsdag. Vi kan da godt nå lige at få et gps-modul sat i og få det til at fungere…https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/05/071.jpg07Præsentation af CanSat projektethttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/05/sista.jpgsistahttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/05/35.jpg35Alle deltagere i den nordiske CanSat konkurrence 2015https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/05/33.jpg33https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/05/28.jpg28https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/05/26.jpg26Så er CanSat'en i raketten, og nu skal spidsen bare på, så er raketten klar til opsendelse.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/05/25.jpg25https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/05/24.jpg24SG Can Science 2015 med vores CanSat og en raket.2015-05-08T10:56:23+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/space-for-science/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/04/noctilucent_clouds_wallpaper-2560x16001.jpgnoctilucent_clouds_wallpaper-2560x1600https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/04/water_planet_th.jpgwater_planet_thEYES IN SPACE More than 2/3 of our home planet is covered by water. However, all water on earth – in oceans, glaciers, lakes, the water in rivers and groundwater – could pe placed into the blue sphere to the left.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/04/stelmosfire_th.jpgstelmosfire_thhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/04/lightning-red-sprites-elves-halo-ionosphere-upper-atmosphere_th.jpglightning-red-sprites-elves-halo-ionosphere-upper-atmosphere_th2015-04-22T16:23:20+00:00weekly0.6https://edugalaxen.com/2015/04/17/himlens-kompass/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/04/castor.jpgCastorhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/04/cassioleja_linjer.jpgCassiopeja_linjerCassiopeja, den W-formade stjärnbilden, kommer man till om man följer Alioth, i Karlavagnen, genom Polstjärnan så kommer man till y Cas, den mittersta stjärnan i Cassiopeja.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/04/andromedalinjer.jpgAndromedaLinjerNu när du har hittat Cassiopeja kan du relativt enkelt hitta Pegasus, stjärnbilden som innehar galaxen Andromeda. Genom att gå från Caph och Shedir, i Cassiopeja, kommer du till Almaak i Pegasus stjärnbild. Andromeda kan man också hitta genom Polstjärnan och y Cas vidare så hittar man galaxen.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/04/polstjaernan_linjer.jpgPolstjaernan_linjerPolstjärnan är en välkänd stjärna eftersom den inte rör sig ur sin possition i norr under året, den kan hittas genom att från Merak gå genom Dubhe,i Karlavagnen, uppåt i en linje.2015-04-17T10:34:44+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2014/08/28/om-proportioner-2/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2014/08/parallax.jpgparallaxhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2014/08/planets2008_sv.jpgPlanets2008_svhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2014/08/venuspassage1.jpgvenuspassageVenuspassagen 6 juni 2012 fotograferad av Jonas Thomén2015-04-14T07:25:41+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2015/03/30/proportioner-var-egen-planet/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/03/earth.jpgEarthJordytan består till mer än 2/3 av vatten. Däremot är våra oceaner grunda, vilket gör att mängden vatten är mindre än man vanligtvis föreställer sig.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/03/4541768233_a2e71fd4f9_b.jpg4541768233_a2e71fd4f9_bSolen försvinner bakom jordens horisont, det fenomen vi kallar solnedgång, fotograferad från ISS. Bild: NASA2015-03-30T17:25:21+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2015/03/11/norrskennordlys-pa-kommande/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/03/ace-mag-swepam-6-hour.giface-mag-swepam-6-hourPå NOAA's webbsida hittas också data från ACE i realtid. ACE är placerad i L1 och finns alltså alltid precis som SOHO mellan jorden och solen.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/03/20150310.jpg20150310Koronamassutkasten 10:e mars 2015. Bildserien visar händelseloppet mellan 01:30 och 08:30 UT. Bilderna är tagna från SOHO med Large Angle and Spectrometric Coronagraph, LASCO C3. Bildens diameter vid solen är 45 miljoner kilometer.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/03/enlil1.jpgEnlilSpace Weather Prediction Center's prognos WSA-Enlil solar wind prediction visar enmöjlig geomagnetisk storm 12:e mars.2015-03-11T18:52:10+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2015/03/07/solformorkelse-20-3-2015/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/03/cameraobscura.jpgCameraObscuraCamera Obscura kan lösa problemet om man är många som vill se på solförmörkelshttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/03/solareclipse.jpgSolarEclipseVid en solförmörkelse rör sig månen mellan jorden och solen så att månens skugga sveper över jorden. I kärnskuggan ser man en total solförmörkelse under några minuter. Ytterom kärnskuggan ser man en partiell solförmörkelse. OBS! Bilden är inte skalenlig.2015-03-07T13:50:36+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2015/03/03/vill-du-aka-runt-i-vart-solsystem/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/03/101start.jpgNeptunusNeptunus är ungefär 5 cm i diameter och från den kan man med kikare försöka få syn på solen som finns på en hög stolpe i Smedjebacka.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/03/102saturnus.jpgSaturnusSaturnus vid Sockenbackavägenhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/03/103jordenmars.jpgJorden_o_MarsMars och metallplattan med vår jord och måne utstansade.https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/03/105jupiter.jpg105Jupiterhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/03/106uranus.jpgUranusUranus i lusthuset nedanför Villa Elfvik2015-03-03T18:52:23+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2015/02/04/cansat-workshop-pa-estec/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/02/10931168_796105710469421_5410475837719641662_o.jpg10931168_796105710469421_5410475837719641662_obild: ESEROhttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/02/wp_20150129_0221.jpgWP_20150129_022Fysiskt arbete med sensorer för primary mission.2015-02-04T06:12:53+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2015/01/22/aven-i-finland-byggs-satelliter/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/01/iceye1.jpgAalto-1Aalto-1https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/01/aalto1_3.jpgAalto-1_4Aalto-1https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/01/aalto1_2.jpgAalto-1_3Aalto-1https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2015/01/aalto1.jpgAalto-1_2Aalto-12015-01-22T20:32:41+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2014/11/10/vad-ar-det-for-speciellt-med-rosetta/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2014/11/15012675360_29bae7c60b_b.jpg15012675360_29bae7c60b_bRosetta mission selfie at comet: Using the CIVA camera on Rosetta’s Philae lander, the spacecraft have snapped a ‘selfie’ at comet 67P/Churyumov–Gerasimenko. The image was taken on 7 September from a distance of about 50 km from the comet, and captures the side of the Rosetta spacecraft and one of Rosetta’s 14 m-long solar wings, with 67P/C-G in the background. Two images with different exposure times were combined to bring out the faint details in this very high contrast situation. Credit: ESA/Rosetta/Philae/CIVA (https://www.flickr.com/photos/europeanspaceagency/15012675360/in/set-72157638315605535/)https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2014/11/11206647984_f3db1c1cae_o.png11206647984_f3db1c1cae_o Artist’s impression of the Rosetta orbiter, on a transparent background. Credit: ESA/ATG medialab. https://www.flickr.com/photos/europeanspaceagency/11206647984/in/set-72157638315605535 https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2014/11/14862775903_39a2dc091d_o.png14862775903_39a2dc091d_oComet 67P on 3 August - OSIRIS image. Credit: ESA/Rosetta/MPS for OSIRIS Team MPS/UPD/LAM/IAA/SSO/INTA/UPM/DASP/IDA (https://www.flickr.com/photos/europeanspaceagency/14862775903/in/set-72157638315605535)2014-11-12T16:32:41+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2014/08/16/nordic-teachers-space-camp/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2014/08/ntsc_group2014l.jpgNTSC_Group2014L2014-10-11T15:12:19+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2014/04/02/antligen-sol/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2014/04/sunspottern.jpgSunspottern2014-09-22T18:07:31+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2014/04/02/fortbildning-pa-gang/2014-09-22T09:50:58+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2014/04/04/dags-for-cansat/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2014/04/patrick_cansat.jpgPatrick_CanSat2014-09-22T09:50:14+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2014/09/13/om-proportioner-del-2-astronomical-unit/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2014/09/planets.jpgPlanets2014-09-13T18:08:21+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2014/04/10/nordisk-cansat-7-10-april-andoa-rakettskytefelt-norge/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2014/04/gruppl.jpggruppLNordisk CanSat 20142014-09-12T19:47:57+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/2014/04/02/den-finlandssvenska-rymdkofferten/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2014/04/w04helsingfors.jpgRymdkofferten på fortbildning i Helsingforshttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2014/04/w03abo.jpgW03Abohttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2014/04/w02abo.jpgW02Abohttps://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2014/04/w01abo-e1396463809861.jpgW01Abo2014-09-12T19:46:27+00:00monthlyhttps://edugalaxen.com/rymdkofferten-2/https://edugalaxen.com/wp-content/uploads/2014/04/rymdkofferten.jpgRymdkofferten2014-04-03T16:24:25+00:00weekly0.6https://edugalaxen.comdaily1.02026-04-01T07:35:34+00:00